Lite mer bilder finns har, men de ar ett par manader gamla nu. Har for mycket for att ladda upp allt..
Men men, enjoy!
http://cid-b75c2492c3c50378.skydrive.live.com/browse.aspx/Australien
måndag 27 juli 2009
lördag 18 juli 2009
Bodil kan! (?)
Bodil kan halla varmen!
Bodil kan klattra!
Bodil kan anvanda en yxa!
Bodil kan talta!
Eller ja, pa ett ungefar iaf...
Jag har lamnat Gunhild (bilen), Marte och Matt for ett par dagar och akte i forvag till Darwin. I Perth kandes Darwin otroligt avlagset, men nu cirka 5000 km senare sa ar jag faktiskt har. Och hur gor man nu igen nar man ar i civilisationen? Rena klader, tvattat har och titta hoger/vanster nar man korsar en gata var det va?
Kan Bodil anpassa sig till stadsliv igen?
The route hittills
fredag 10 juli 2009
Nu far det fan i mig vara nog
Jag har arligt talat fatt nog. Jag har forsokt kvava ilskan, frustrationen bra lange. Ikvall droppade det en droppe for mycket och glaset rann over.
Konsroller.
Australien vs Skandinavien. 40-talet vs 2000-talet.
Jag har nyss haft en hatsk diskussion med min reskompis Matt. Hittills under var resa tillsammans far han gora de speciella jobben som att kora diverrse fordon, lyfta, laga, testa pa, lara sig. Han far ga ifran den syssla vi haller pa med och lara sig nagot nytt. Han har under sin tid har i Australien byggt upp en stor kunskap om farmar just pagrund av att han ar ett vandrande muskelpaket.
Att kora en trakor eller pick-up bygger dock inte pa muskler. Att lara sig hur man lagar nagot bygger inte pa muskler. Att folja med och tomma sopor bygger inte pa muskler. Att klippa gras med maskin bygger inte pa muskler. Att ta ner ett talt bygger inte pa muskler.
Men standigt, standigt forsvinner jag in i dimman nar det galler andra sorters uppgifter. De ser bara en kille och that's it. Inte behover man fundera langre, utan han ar ett givet val. Och vad ar det for en liten skugga som sitter i sandhogen och rensar ogras? Den skuggan kan inte lara sig nagot, lat henne vara. Underlagset kon. Punkt slut.
Jag har blivit en hejare pa att rensa ogras och kratta. Matt har blivit en hejare pa att kora traktor, 4WD, laga saker.
Och han ar sa nojd och alskar livet for alla alskar honom. Han, muskelpaketet fran Kanada som beharskar spraket. Skuggan dar i sandhogen ar fran ett annat slags land. Underlagset kon dessutom. Punkt slut.
Under middagen blev Matt tillfragad att folja med imorgon och tomma sopor. Nar jag lite senare fragade om jag fick folja med fick jag en granskande misstroende blick, ett skratt och kommentaren "Vill du folja med?". Som om det var helt orimligt att ens tanka tanken. Matt trodde att jag misstolkade det hela, men den blicken, skrattet, kommentaren skulle t.o.m en autistisk manniska forsta. Det var droppen som fick glaset att rinna over. Jag diskade snabbt min tallrik och stegade rosenrasande darifran. Full av ilska. Matt fattar ingenting nar jag forsoker forklara. Bara skrattar och tycker att inget ar fel, utan helt naturligt. Jag vill bara kasta en sten i huvudet pa honom, sarskilt nar han aker forbi pa en traktor med det dar hemska sjalvbelatna leendet "ha, jag ar overlagsen dig".
Jag trodde jag akte till Australien och inte till 4o-talet..? Jag har aldrig vart med om maken till konsdiskrimenering. Jag vet att Sverige har problem med loner och sadant. Men har har de annu hemmafruar som lagar mat, stadar och tar emot sin man vid dagens slut som direkt oppnar en ol och far mansjobbet att lagga en stek pa grillen.
Jag har aldrig upplevt en svensk man bete sig pa detta vis som de gor har i Australien. Jag hapnar over deras satt och tackar Gud for skandinaviska man och speciellt min egen pappa som lart mig att "Jag kan sjalv".
Jag har omvarderat svenska killar rejalt, och saknar speciellt en av dom.
Nu ska jag se pa Scrubs och tanka pa nagot annat innan jag somnar. Imorgon ar det sista dagen pa detta hemska stalle, El questro wilderness park, och snart ar jag i Darwin, och Ostkusten vantar. Jag hoppas att jag slipper kasta sten pa Matt ocksa. jag vet inte hur lang tid fangelsestraffen ar har...? Hahah nej, jag bara skamtar. Forlat, opassande. Jag ar bara arg.
Konsroller.
Australien vs Skandinavien. 40-talet vs 2000-talet.
Jag har nyss haft en hatsk diskussion med min reskompis Matt. Hittills under var resa tillsammans far han gora de speciella jobben som att kora diverrse fordon, lyfta, laga, testa pa, lara sig. Han far ga ifran den syssla vi haller pa med och lara sig nagot nytt. Han har under sin tid har i Australien byggt upp en stor kunskap om farmar just pagrund av att han ar ett vandrande muskelpaket.
Att kora en trakor eller pick-up bygger dock inte pa muskler. Att lara sig hur man lagar nagot bygger inte pa muskler. Att folja med och tomma sopor bygger inte pa muskler. Att klippa gras med maskin bygger inte pa muskler. Att ta ner ett talt bygger inte pa muskler.
Men standigt, standigt forsvinner jag in i dimman nar det galler andra sorters uppgifter. De ser bara en kille och that's it. Inte behover man fundera langre, utan han ar ett givet val. Och vad ar det for en liten skugga som sitter i sandhogen och rensar ogras? Den skuggan kan inte lara sig nagot, lat henne vara. Underlagset kon. Punkt slut.
Jag har blivit en hejare pa att rensa ogras och kratta. Matt har blivit en hejare pa att kora traktor, 4WD, laga saker.
Och han ar sa nojd och alskar livet for alla alskar honom. Han, muskelpaketet fran Kanada som beharskar spraket. Skuggan dar i sandhogen ar fran ett annat slags land. Underlagset kon dessutom. Punkt slut.
Under middagen blev Matt tillfragad att folja med imorgon och tomma sopor. Nar jag lite senare fragade om jag fick folja med fick jag en granskande misstroende blick, ett skratt och kommentaren "Vill du folja med?". Som om det var helt orimligt att ens tanka tanken. Matt trodde att jag misstolkade det hela, men den blicken, skrattet, kommentaren skulle t.o.m en autistisk manniska forsta. Det var droppen som fick glaset att rinna over. Jag diskade snabbt min tallrik och stegade rosenrasande darifran. Full av ilska. Matt fattar ingenting nar jag forsoker forklara. Bara skrattar och tycker att inget ar fel, utan helt naturligt. Jag vill bara kasta en sten i huvudet pa honom, sarskilt nar han aker forbi pa en traktor med det dar hemska sjalvbelatna leendet "ha, jag ar overlagsen dig".
Jag trodde jag akte till Australien och inte till 4o-talet..? Jag har aldrig vart med om maken till konsdiskrimenering. Jag vet att Sverige har problem med loner och sadant. Men har har de annu hemmafruar som lagar mat, stadar och tar emot sin man vid dagens slut som direkt oppnar en ol och far mansjobbet att lagga en stek pa grillen.
Jag har aldrig upplevt en svensk man bete sig pa detta vis som de gor har i Australien. Jag hapnar over deras satt och tackar Gud for skandinaviska man och speciellt min egen pappa som lart mig att "Jag kan sjalv".
Jag har omvarderat svenska killar rejalt, och saknar speciellt en av dom.
Nu ska jag se pa Scrubs och tanka pa nagot annat innan jag somnar. Imorgon ar det sista dagen pa detta hemska stalle, El questro wilderness park, och snart ar jag i Darwin, och Ostkusten vantar. Jag hoppas att jag slipper kasta sten pa Matt ocksa. jag vet inte hur lang tid fangelsestraffen ar har...? Hahah nej, jag bara skamtar. Forlat, opassande. Jag ar bara arg.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
