Nej. Nej. Nej.

Tusan. Dagen som aldrig fick komma kom tillslut. Jag vaknade helt yr och med huvudvärk av att "storebröderna" knackade på dörren och sade att det var frukost. Jag drog på mig de enda icke-nerpackade kläderna och stönade ut ur rummet. Kvällen innan blev rejäl då det var min sista. Jag tog tillvara på varenda minut, dansade fötterna av mig ensam på dansgolvet och bjöd laget runt.

Frukosten blev lång med mycket mat och vi satt runt vårt långbord hela kärnfamiljen och jag gav bort all överbliven mat, kläder och saker jag samlat på mig som jag inte längre behövde. Det var gudomligt att sitta där med alla en sista gång och jag stornjöt samtidigt som det gjorde ont i hjärtat för jag visste ju att min tid var kommen.

Kärnfamiljen följde med mig ner till receptionen och därefter följde ett kram- och gråtkalas jag aldrig sett maken till förut. Jag grät i taxin ner till bussen och på bussen blev jag lite apatisk och tom. Väl i Budapest virrade jag runt med mitt 18 ton tunga bagage i 30 min innan jag insåg att mitt hotell låg 500 meter från busstationen.

Jag har under kvällen varit inne i Pest centrum och myst runt på julmarknaden med en kopp varmt te och en sista shoppingrunda.

Jag önskar att jag inte lämnat Veszprém.

12.12.12

Det magiska datumet. Det sista repeterande datumet som vi kommer att uppleva. Klockan 12.12 hade jag nästan precis kravlat ur sängen, slängt på mig smink och kläder och hasat ut till köket, desperat i jakt på en kopp kaffe. Bakis? Nej, bara trött och seg. Jag vaknade med lite knutar i magen som påminde mig direkt om att jag åker hem nästa vecka.
Jag spenderar knappt tid på mitt eget rum utan sitter i köket och socialiserar in i det sista med min "familj". Vi lagar stormiddagar, dricker vin, spelar spel och bitchar över tentorna. Delar vår vardag.
Vädret är kallt och snöigt men jag ska snart våga mig ut för en liten promenad medan det fortfarande finns dagsljus ute.

Veszprém, szeretlek.

... och så var dom bara 9 fåglar kvar.

I torsdags firade vi som sagt "lilla tomten" och bytte secret santa-julklappar. Jag gav bort en typ jojo till en fransman och av min kära "storebror" Aaron fick jag ett halsband som skriker Bodil. Vi åt en stor middag med diverse rätter såsom pasta, canapeér, plockmat och jag gjorde några liter hemgjord glögg! Mums och trevligt!
Dagen därpå hade jag ett muntligt prov men det visade sig inte alls vara ett prov utan mest en liten koll för läraren vad jag höll på med. Jag som hade legat vaken under natten och haft ångest över att jag inte ens läst klart boken. Allt gick fint och jag fick en relativt enkel uppsats att skriva vilket passar mig utmärkt.
Jag småsprang sedan till busstationen där nio av min lilla familj stod och väntade. Vi tog bussen till Györ och sedan tåg till Wien. Vi checkade in på det trevliga Wombats City Hostel nära tågstationen och hade en liten förfest på vårt rum innan det var dags att dra sig ut på stan mot en av Wiens alla julmarknader. Vädret var iskallt och snön yrde i vinden. Det blev några koppar glögg och varm mat inne på en restaurang innan vi hittade en hipster nattklub.
Vi kom stelfrusna i säng vid 03.00-tiden och alarmet ringde några timmar senare. Vi tillbringade dagen med sightseeing runt slott, julmarknader och shoppinggator. Men ibland var det svårt att njuta av den härliga atmosfären för jag trodde mina tår skulle falla av av köld. Och jag är ju ändå svensk. Stackars spanjorskan som aldrig tidigare upplevt kallare temperatur än -2 grader.
Under dagen skiljdes vi åt från en familjemedlem som åkte hem för gott till Tyskland. Sorgligt och underligt att börja splittras. Nio av oss tappra soldater kom hem till Veszprém och under tystnad och hackande tänder anlände vi sent på lördagskvällen till vårt Magister Hotell. Jag sov godare än någonsin.

Beledere slott

I thought I was an Erasmus...?

Klockan är 00.59 natten innan ett prov. Jag har precis druckit upp den sista skvätten kaffe, ätit en pizza, chokladkaka och kakor. Hela dagen, kvällen och halva natten har gått åt till plugg inför morgondagens prov (Comprehensive Business Studies) och nu fortsätter jag in på småtimmarna med att försöka läsa det sjätte av 14 kapitel om geovetenskap. Det muntliga provet äger rum på fredag. Hur jag ska hinna läsa åtta kapitel på 24 timmar vet jag inte. Morgondagen är ganska späckad med prov, ungerska, hitta Secret santa present, koka glögg, göra en potatisgratäng och fira en ungersk högtid ("lilla tomten") och packa och förbereda inför en helg i Wien. Åtta kapitel om sandkornets kemiska sammansättning, stenformationer och ångdiffusion. Kan vara intressant, men inte under denna press.

Men efter det muntliga provet är det så gott som bara att glida runt fram tills min utresa den 21 december (dagen för världens undergång). Jag har börjat räkna ned dagarna och känner post-erasmus depressionen smyga sig på, ack så välkänd bland tidigare deltagare.

Le inför publiken

Här sitter jag och repeterar min presentation om amerikansk massmedia tillsammans med Sigur Rós och en öl. Undra om jag får ta med mig ölen på själva presentationen? Läraren är ganska relaxed, men kanske inte så relaxed. Hm, jag ska sova på saken.

Min presentation handlar om duon och "rättsaktivisterna" The Yes Men. Jag skrev ett inlägg om dessa herrar för något år sedan och de blev min räddning inför denna presentation. Ämnet, massmedia, är lite utanför min trygghetszon så jag har försökt trycka in lite klimatförändringar och miljökatastrofer för att bli lite säkrare på min sak.

Efter den presentationen har jag språklektion i magyar, en Erasmus-presentation om Sverige och sedan en yogalektion. Sedan är jag värdig att dricka en öl och äta middag i mysigt sällskap. Jag tror morgondagen kommer bli bra. Eller som man säger på ungerska: holnap jó lesz.

Puszi!

Thanksgiving och studentbal

I torsdag var det amerikanska Thanksgiving och då vi faktiskt har två amerikaner som bor i vår korridor kändes det lämpligt att laga en stormiddag till hela familjen! Så med tio kockar inträngda i det lilla köket så började matlagningen. Det var som om en flock höns blev jagade av en ilsken hund. Det myllrade med folk medan kastruller puttrade, ugnarna gick på högvarv och diskhon fylldes upp till yttersta kanten.
Efter tre timmar var maten klar. Den bestod av tre hela kycklingar (vi hittade ingen kalkon), potatismos, pumpasås, "stuffing", bröd och såklart en Apple Crisp med vaniljglass till efterrätt.

Och igår var det dags för studentbal för förstaåringarna (Freshmens). Så på med den finaste klänningen jag hade och lite högklackat och rött läppstift - och tadaa! Mysig kväll med mingel, vin och pardans.

Tre tjejer med Luis Vuitton-väskor och Laboutinskor gick rakt in i mig och tryckte in mitt vinglas över min klänning och kuvertväska. De gick nonchalant vidare till badrummet. När de kom ut efter en kvart märkte de min mörka blick som brände på dem. De kom fram och frågade "Hey, what's your problem?". Jag sa som det var: "well, you walked into me and spilled wine all over me and my vintage scandinavian leather purse...!". Jag fick som svar "Oh okay!". Och så vände de på sina Laboutinklackar och gick sin väg. Jag borde ha kastat min väska i huvudet på dem...

Thanksgiving med familjen

Redo för balen

Skolstart - på riktigt

Veszpréms slott.

Oh gudars skymning! Nu, två månader senare så har jag lyckats få ihop mina kurser och kan börja plugga. Detta betyder att jag ligger två månader efter alla andra. Jag är nu överöst med kurslitteratur, prov, inlämningsuppgifter och presentationer. Men det känns bra. Jag har äntligen en mening här nere. Istället för att sitta och vara bakfull i köket varje dag medan mina familjemedlemmar är på lektion får jag också vara lite viktig och sitta med komplicerade skoluppgifter. Score.

I övrigt skiner solen och det är helg (fredagar är ledig dag). Ikväll blir det ännu en födelsedagsfest och sedan utgång. Helgen blir som den blir men jag tror det kommer att bli finfin, och förhoppningsvis med inte alltför många shots av hemgjord Palinka.

Långhelg

Även här i Ungern får man ledigt från skolan på grund av Alla Helgona. För oss Erasmus spelar det dock ingen roll om det är skoldag eller helg. Dagen ser nästan likadan ut ändå. Men fyra dagar i en tom studentkorridor (för de ungerska studenterna åker hem till sina familjer) är inget att bli förtjust över. Så jag och några familjemedlemmar tog en tidig buss in till Budapest och spenderade en kall höstdag med att flanera runt på gatorna, dricka te, fika och njuta av staden. Vi stannade i Székesfehérvár (betyder typ det "vita slottet i centrum" eller nått) på hemvägen och åt middag innan vi tog nattbussen hem till Veszprém. Jag var genomfrusen när jag kom hem till mitt lilla rum och duschade så varmt att det brände inne i benmärgen. Helt underbart.

Igår åts det middag med vänner och sedan var det utgång för att fira en familjemedlems födelsedag. Idag drack jag te hos en ungersk kompis som vanligtvis är min yogastudent. Hon har världens sötaste vitaste fluffigaste kattunge som heter Hópilla ("Snow Lash"). När jag gick hem fyra timmar senare var mina händer fulla av små klös- och bitmärken. Men är man sådär söt så får man göra så.

Hópilla

Parlamentet sett från Fishermens' Bastillion.

Med kärlek

Inatt väcktes jag av att en stark utomhuslampa lyste en strimma genom mina gardiner och rakt i ögonen på mig. "Konstigt" tänkte jag, "den där lampan brukar inte vara tänd". Jag tog på mig glasögonen för att upptäcka att det inte alls var en lampa utan månen. Då gjorde det plötsligt ingenting att den lyste mig i ögonen och jag somnade om.
   Jag vaknade innan mitt alarm, fast det hade redan hunnit bli ljust ute. Solen sken och jag studsade upp, drog på mig några lager kläder, mössa, vantar, iPod och gick ut. Och därute, i skogarna, parkerna och smågränderna i Veszprém så kände jag en nöjd känsla sprida sig över mina stelfrusna kinder. Jag bor här.

Höst

MinAnteckningsbok har nästan börjat samla damm. Jag ber om ursäkt. Jag har inte vetat vad jag ska skriva om. Kanske att jag mår bra? Att jag fortsätter att gå i skolan, på lektioner, prov och seminarier? Att vädret börjar bli kallare och våtare men att allt är åh så vackert? Att jag var hemma på en snabbvisit men att jag just nu föredrar mitt Veszprém?

Jag och min vän Ákos tog en tripp till Balatonsjön igen i tisdags. Jag var där i början av min vistelse, när det fortfarande var sommar. Nu hade alla träden bytt färg och promenadstråket var fullt av röda/gula/bruna löv som prasslade torrt när jag gick på dem. Solen värmde fortfarande och många familjer gick runt med en glass i handen. I hamnen fanns fina segelbåtar och runt omkring dem simmade ett tjugotal vita svanar och några änder. Efter en kall och regnig helg i Sverige var det precis vad jag behövde. Att bara få ta en kaffe på en uteservering intill vattnet kan göra susen.

Promenadstråk, svanar och höstträd.

Balatonsjön

Györ

Igår tog vi en spontanresa till närliggande staden Györ och gjorde lite sightseeing och shopping (jag hittade H&M!). Det var en mysig stad som behållit sina gamla rötter med små snäva gränder, gamla kyrkor och statyer och caféer och pubar som trängdes på torget. En av mina klasskompisar är uppväxt i stan och han visade oss runt. Vi knatade och knatade och när vi behövde vila tog vi en glass i finvädret eller kröp in i en lite pub för en öl.

När vi kom hem 12 timmar senare "belönade" vi oss med vin inne på Astas rum. Aaron agerade lekledare och vi lekte diverse lekar fram till fyra på morgonen. Idag är jag lite mosig men på gott humör! Jag har inhandlat alla ingredienser till kanelbullar och senare blir det baka av! Hade inte tid att göra dom i torsdags på Kanelbullens dag.

Jag hörde att den första snön har kommit där hemma? Här går jag fortfarande utan jacka och svettas ändå. Äpplena och päronen är perfekt mogna på träden och löven börjar sakta en efter en dala mot marken.

Utanför stadshuset i Györ.

Minigänd

Team Building

Ännu en vecka har gått förbi alldeles för snabbt. I måndags hade jag en lektion men blev tvungen att smyga ut efter fem minuter för jag kunde inte kväva mina hostattacker. Jag gick tillbaka till mitt rum och somnade om istället. Igår hade jag faktiskt ett prov som handlade om företagsklimat och affärsengelska. Om jag inte når upp till godkänt blir jag utkickad från kursen. Jag satt hela onsdagen och pluggade i förtvivlan. Det vore ju patetiskt om jag lyckades bli utkickad från den enda kurs jag har.

Nästa vecka drar det igång på allvar för mig med kurser. Jag har äntligen fått riktig hjälp med att organisera mina kursval och på måndag har jag psykologilektion mellan 10.00 - 18.00. Rätt omänskligt lång lektion.

Mitt revben är mer brutet än någonsin. Kan bero på allt bordfotbollspelande, dansande och lekande under gårdagskvällens "Team Building Drinking Night". Men jag är inte orolig för revbenet och gosh vilken kul kväll det var!

Nu, kaffe!

Hur vi uppfattas

Hittade detta när jag gjorde min läxa. En man från Pakistan har gjort en så kallad PESTEL-analys av Sverige och under rubrken "Sociological factors" skrev han detta:

"Sweden’s people in general are very punctual. They do not smoke in general public places. It is a custom to remove shoes if a person is invited by a friend or anyone to his/her home. Swedish students are informal but they are always willing to help.

Swedes don’t take generosity for granted but they will definitely give thanks. Fault to say "thank you" for something is perceived negatively in Sweden."

Sorry, jag är blott en enkel Erasmus

Förlåt för dålig uppdatering. Istället får ni denna beskrivande video ;)

Födelsedag!

Så vi hade storkalas för Diana med mängder av pizza, tårta och öl. Jag hade köpt ballonger och pyntade köket. Jag hittade även 24 stycken tårtljus i Tesco. Vi släckte ned köket och tände alla ljusen och sjöng i kör inför en rodnande Diana.

Vi gick sedan vidare till vårt favorithak för att spela cso-cso. Vi kom precis innanför dörrarna när regnet började ösa ned. Jag träffade en grupp killar som tydligen avgudar Skandinavien och kunde till och med prata lite svenska. De blev överlyckliga när de insåg att jag var svensk.

Senare bar det av i regnet till Canyon och vi dansade skorna av oss. Då klockan var fyra på morgonen hade vi nästan dansgolvet för oss själva. Alla blev helt häpna när jag hela tiden köpte mina egna drinkar. Tydligen är det nästan alltid en kille som köper tjejens dricka, mycket mer vanligt än i Sverige. Killarna som avgudar Skandinavien tyckte att det var helt otroligt och jag fick nog in några fler pluspoäng för Skandinaviens fördel.

Det sista stoppet blev Sport för en kvällsmacka (morgonmacka?). Jag stupade i säng klockan sju imorse och vaknade tre timmar senare när min söta städerska försiktigt knackade på dörren.

Och då det är tisdag idag så höll jag mitt vanliga yogapass om än något mer inriktat på sakta rörelser och mindre styrka. De flesta som var där hade varit med på födelsedagskalaset så jag ville inte köra på för hårt. 

Mina hjälpande händer vid tårttillverkningen.

Helg

Helgen var relativt lugn. Många i "familjen" åkte till Budapest över helgen och vi var bara ett fåtal som stannade kvar. Vi tog det lugnt på dagarna och sedan blev det en öl eller flera på kvällen. Igår (söndag) var första kvällen på länge då jag inte öppnade en enda öl. Det blev te, kvällspromenad i höstsolen, pallade äpplen och åt hemgjord tjeckisk efterrätt istället. Mycket mysigt. I tid till efterrätten hade hela familjen kommit hem och vi samlades alla i köket för en pratstund över varsin bit kaka.

Idag fyller min kompis Diana år och en stor pizza-fest är planerad. Alla har lagt in 500 forint var och så ska vi laga en massa pizza med de gemensamma pengarna. Diana är italienare så pizza kändes som ett självklart val! Jag har ansvaret över att göra en tårta till 30 personer så det blir nog mest att stå i köket idag.

(Tårt-) botten upp!

Motionsspår intill Veszprém Zoo.

The Erasmusz Family :)

Introduktion till Magyar

Igår blev alla vi som är internationella studenter inbjudna till en slags introduktion om Ungern, Veszprém och universitetet. Det kändes välbehövt trots att vi känner till Veszprém och skolan ganska bra vid det här laget.

Vi fick även våra ungerska namn och nytt ungersk efternamn (Erasmusz). Mitt ungerska förnamn är nu Blanka och när man har ungersk namnsdag så ska det firas. Jag gillar't!

Kvällen spenderades på puben Canyon och en kille spelade gitarr och sjöng ungerska låtar som man kan klappa takten till. Jag gick hem tidigt, i regnet, och spelade lite bordsfotboll (cso-cso) istället.

En kväll på Diak Centre (DC)

Sport up your life!

Hej igen kära publik!
Idag har varit en lat dag som så många andra dagar. Vädret var varmt och soligt så efter frukost/lunchen gick vi in till stan för lite ärenden. Jag fick mina favoritskor omklackade och lagade för 60 kronor vilket är mer än bra.
Idag var dock en stor dag för mig då jag skulle ha min första yogalektion för andra studenter. Jag har suttit och pillat på det ett par dagar nu och det kändes kul att börja med yogan igen. Jag fick med mig några tappra soldater från min Erasmusfamilj. Så från och med nu har jag yogalektion varje tisdag. Synd bara att deras yogamattor är typ liggunderlag och halare än bananskal. Men det löser sig sa hon som sket i vasken!

Alla ungerska studenter måste delta i tio aktivitetstillfällen per termin vilket egentligen är helt fantastiskt. Det finns ett brett utbud av sporter från fotboll, aerobics, rodd, löpning, yoga (såklart) etc. För varje gång de går på en aktivitet så får man en "signatur". Det är faktiskt en bra idé att anamma i Sverige. Fetman ligger inte långt bort trots allt.

Ikväll ska vi ha "familjemöte" och troligen någon pub eller så efter det. Ölen är redan öppnad och middagen intagen. Jag är redo för kvällen!

"Och så andas vi in med näsan..." 

Måndag igen

Så var det dags igen med lektioner, men fortfarande har jag bara en enda och självklart infaller den klockan åtta på måndagsmorgonen. Jag är fortfarande sjuk trots att jag legat i min säng nästan hela helgen och tynat bort bland snytpapper och tepåsar.
Veckans planer är stora gemensamma middagar, Zoo, kanske Budapest, fest, pubrunda och gå och sukta efter att Mia kommer hit och leker med mig om nio dagar.

Jag och Egle innan en pubrunda.

Det knatar på

Dagarna är fortsatt sköna här i Veszprém. Vi tar det ganska lugnt och går lite på stan, spelar bordsfotboll och har grillkvällar. Jag börjar bli snäppet bättre på bordsfotboll nu och gör inte alltför många självmål längre.
Ikväll bestämde jag att det var min tur att laga mat då vår kompis Aron alltid är den som brukar laga stormiddagarna. Dock är jag oerhört förkyld så jag ska försöka att inte hosta alltför mycket i maten och smitta ner alla andra.
Jag vet att jag borde sitta inne några kvällar och bara ta det lugnt men när de andra grillar, gör hemgjord sangria och spelar bordsfotboll på puben Guesti vill ju jag också vara med.

Jag har dock hunnit med en lektion, en hemläxa och ett seminarium redan och det känns mycket bra att ha startat i alla fall en kurs. Men kursregistrering och allt görs nästa vecka.

Dagens nya ungerska ord är Diak = Student.

Bakvänt

Här i Veszprém är det första veckan i skolan. Lektionerna har startat för de flesta men inte för oss Erasmusstudenter då vi ännu inte fått något inlogg till kursregistreringen. Så för oss blir det ännu en vecka med fester, fika, shopping och sightseeing. Det är inget som jag har något emot. Såklart.

Men under helgen har jag upptäckt vad annorlunda det kan vara här. Exempelvis åker 95 % av alla studenter hem över helgen och lämnar Veszprém dödstyst. De stänger till och med av rödljusen under helgerna och många affärer är stängda. Alla klubbar och pubar stänger runt klockan tolv på natten.
Men nu när alla studenter är tillbaka anordnar klubbarna stora fester och till och med rödljusen har satts igång igen. Att ha en megafest på en tisdag är lika naturligt för ungrarna som att gå och fika för en svensk.

Hm, men jag vänjer mig. Apropå fika, så är det precis det jag ska göra nu med lite nya vänner från gårdagens galej.

Korridorsfest

Några från min Erasmusfamilj. (jag är längst bak)

Fast i Balaton

Idag på en slö söndag efter en härlig grillkväll så tog vi bussen till Balatonsjön. Det var himmelskt vackert, men de har nog missförstått vad en strand är då de asfalterat hela sjökanten med en stram linje som var mer än obekväm. Vattnet var dock helt okej och det tyckte även de vita svanarna som plaskade runt bland turisterna.

Vi besteg ett mindre berg i jakt på en gammal kyrka som Ungerns första kung rest. Den var vit och fin med två matchande torn. Dagen till ära var det också en marknad på gång och vi gick runt en stund och myste innan hungern tog över.

När vi skulle hem hade vi såklart missat sista bussen in till stan så vi fick lov att gå i 1,5 timme innan vi kom fram till en busstation där sena bussar passerade. Vi stönade av smärta in på bussen och jublade och applåderade över vår triumf.

Imorgon början skolan och första lektionen är Comprehensive Business Studies I klockan 08.00. Yay!

Delikatesser från Ungern

Torsdagen var en enormt lat dag. Jag väcktes av städerskan (ja, jag får mitt rumt städat) vid nio på morgonen och kände fortfarande av gårdagskvällens pubrunda som hängde kvar i kroppen. Klev sakta upp slängde på mig smink och kläder. Klockan tio möttes alla vi i Erasmusgruppen i sällskapsrummet och vår "boss" Dorci tog upp lite allmän information. När hon var klar gick jag raka vägen till mitt rum, ignorerade solskenet och somnade om.

Tur var väl det att jag fick lite mera sömn för kvällens aktivitet var "pub crawl" på åtta olika pubar. Vi spelade även lite dryckesspel och bordsfotboll. Jag är tydligen mycket dålig på bordsfotboll men det spelar ingen roll när alla ändå är uppmuntrande och ger mig en klapp på ryggen trots att jag gjort självmål.

Jag testade tre specialiteter från Ungern/Veszprem under kvällens gång. Den första är Palinka som är en slags vodka men på ca 60% alkohol. Man kan få den i många smaker och jag testade druv-Palinka. Jag testade även Fény som är en slags likör som man sedan häller oerhört bubbligt vatten i och så måste man dricka den som en shot innan bubblorna försvinner. Sött och gott. Mycket bättre än Palinka.

De fick mig även att beställa en delikatessmacka på en sportpub bestående av hembakt bröd, skivad chili och kohjärna. Yepp, jag åt kohjärnsmacka! När jag inte tänkte vad det var jag åt var det helt okej. Och när jag kom på vad jag åt gärna hällde jag på mer majonäs och täckte hela mackan. Jag känner mig faktiskt några hjärnceller klokare idag!

Egészségére! (skål!)

Kohjärnsmacka

Pub nummer två av åtta

En början

Idag möttes vi alla upp i hotellobbyn för att gå en gemensam tur runt campus och se var vi kommer att ha lektioner. Byggnaderna såg ut som cementblock och var nästan skräckinjagande. Miljöbyggnaden som jag kommer att spendera mycket tid i såg nästan ut som ett fängelse. Väl inuti såg det ut som vilka skola som helst. Jag vänjer mig nog vid fängelseskepnaden.

Efter lunch skulle vi ha gått på stadsvandring men precis när vi gått några hundra meter så öste plötsligt regnet ned. Vi gick tillbaka till hotellet och jag la mig i sängen och kollade på film medan åskan mullrade gång på gång utanför.

När det mesta regnet öst ner tog jag mod till mig och gick ned på stan för att handla lite mat. Denna gång fick jag tag i riktigt salt och inte gelatin. Jag har lärt mig vad salt heter på ungerska (só) och frasen "jag kan inte tala ungerska". Alltid en början.

Ikväll blir det till att besöka en bar och se konserter nere på stan och luften har värmts upp. Att ha på mig jeans och långärmat är uteslutet.

Jag bor visst här nu.

Efter en nervös resa till Veszprem anlände vi på eftermiddagen. Vi tog en taxi för 30 kr till mitt "hotell" och checkade in. Byggnaden är kanske inte den finaste och det går lätt att se att det är ett studenthem. Korridorerna är långa och folk sitter med sina laptops i korridorer och trappor. Mitt rum har eget badrum, kylskåp, micro, två skrivbord, två sängar och massa garderober (Bodil gillar!).

Själva stan är både aktiv och sömnig på samma gång med vackra byggnader såsom slottet, men också ett litet shoppingcenter och barer. Vi bas-handlade det mest nödvändiga och gick till fots till hotellet igen. Värmen var lite olidlig och en kall dusch avslutade promenaden.

Andrew åkte imorse och jag följde honom till bussen. Självklart tog det emot när jag såg honom åka iväg. Och där stod jag nu, ensam i ett nytt land, i en ny stad, utan att känna en kotte och dessutom vet jag inte ens hur man säger "hej" på ungerska. Med lite vemod och spänning gick jag runt på stan innan jag gick tillbaka till mitt lilla rum och somnade tills eftermiddagen. Att jag kunde sova så länge!

Jag gick en runda för att vakna till och hamnade på baksidan av Veszprem Zoo. Jag lyckades få en glimt av tigrar och något odefinierbart fluffigt. Jag hittade även en undanskymd mataffär där jag gick in för en titt. Jag kom på att jag glömt att köpa kryddor så genom att titta på bilderna på förpackningarna försökte jag komma underfund med vad påsarna innehöll. Tillbaka på hotellet frågade jag en korridorkompis om han kunde bekräfta att jag köpt en påse salt. Han tittade på påsen och skrattade. "Ehm, nej, det här är en påse gelatin." Oh damn!

Zoo Time!

Kvällen efter spa-dagen så gick jag och Andrew till det ridderliga Sir Lancelot. Det är en restaurang som är utom din fantasi. Inte bara det att vinet serveras i lerkrus, de har även svärdfäktning, magdansös och eldslukare som dyker upp titt som tätt under kvällens gång.
Maten serverades på ett stort fat med frukt, vilt kött, potatisscones, kyckling, såser, sallad med mera. Ni vet filmer som utspelas på medeltiden och där kungen får ett stort fat serverat till sig? Så såg fatet ut. Helt fantastiskt! Men också ganska dyrt. Notan hamnade på 15 000 forint vilket är strax under 500 kronor.

Med en mage fylld med diverse gudomligheter samt en "doggy bag" snubblade vi oss hemåt och störtade i sängen med enorm paltkoma som vaggade oss till sömns.

Igår fick vi springa genom en störtskur för att hinna i tid till Zoot innan våra fribiljetter skulle gå ut. Vi hann på minuten precis som det också slutade regna. Zoot var fantastiskt med gamla byggnader och vackra trädgårdar. Vi såg allt från höns, kor och kaniner till isbjörn, cassowary och elefanter. De hade till vår förtjusning en australiensisk del där vi kände oss hemma. Jag klappade en possum-råtta!

Idag väntade en kyld flaska champagne på oss på hotellrummet. Vi blev chockade och fattade ingenting. Sedan läste vi det medföljande kortet och tydligen har hotellet fått för sig att det är Mr. Long Andrews födelsedag idag. Inte dåligt.

Imorgon åker vi till min nya hemstad Veszprem. Jag är faktiskt lite nervös.

Magdansös på Sir Lancelot

Andrew matar kamel.

Diverse skumma djur.

Day spa

Avslappning stod på schemat igår. Dagen jag drömt om länge. Budapest är byggd på termalvatten så hela staden svämmar över (ursäkta kvickheten) av termalbad och dagspa i olika former. Vi valde ett norr om slottet dit de flesta turister inte hittar, Luckacs Bath. Tyvärr höll de på att renovera stället så allt var en enda röra. Dessutom fanns inga skyltar på engelska och vi gick ständigt vilse i den labyrintliknande byggnaden. Vi fick hjälp av personal som mest log och delegerade och tillsist hittade vi till massageavdelningen.

40 minuter senare och med en galet avslappnad kropp kröp vi ner i de varma termalbaden med mellan 20-60 grader varmt vatten. Bassängerna var vackert utsmyckade med mosaik och dämpad belysning. Det var mest äldre budapestbor som besökte badet vilket gav det hela en mer autentisk upplevelse. När vi gick från badet fyra timmar senare var både huvud och kropp uppångade och hade nått max-relax. Middag vid Donau och en lugn kväll på hotellet.

Idag försov vi oss till 12-tiden, tog oss över till Pesti och gick en rundvandring inuti det chockerande vackra parlamenthuset, drack kaffe på huvudgatan och åt lunch på Gerbead.

Inuti Parlamentet

Parlamentet

Parlamentet från Buda-sidan med Donau som rinner förbi.

Från Budai till Pesti.

Igår åkte vi från vårt kära lugna Gamla staden till det hektiska centrum på Vacigatan på Pest-sidan. Människor, shopping, restauranger och otroligt vackra byggnader. Vi åt lunch på en restaurang belägen mitt på gågatan och satt och tittade på hur backpackers, fashionistas och försäljare trängdes på gatan. Vid bordet bredvid satt en ungersk mafioso och fick sina guldringar värderade av olika män som satte sig vid hans bord och tittade på smyckena ur lupp.

Vi gick direkt från lunch till fika på anrika Gerbeaud. Där fanns tunga röda draperier, takmålningar i guld och kristallkronor. Jag tog en äppelstrudel och den var lika himmelsk som det strålande vädret. Sedan gick vi vilse ett tag och hittade till slut Parlamentet. Vi fortsate längs gatorna och hamnade på vårt slutmål House Of Terror som är ett läckert muséum över hur Ungern hade det under andra världskriget. Mörkt och deppigt och hälften av informationen var på ungerska. Men att titta på fängelsehålor och en krigstank var ändå överväldigande.

Då Andrew fortfarande har problem med sin fot ska vi ta en lugn dag på ett spa idag och njuta av termalbad, massager och bastu.

Oh my!

Det är helt otroligt. Jag saknar ord för det jag sett faktiskt. Jag och Andrew var i Budais gamla stadsdel intill slottet och Christ the Lord! Jag tänker inte försöka beskriva det här och jag vet att korten inte heller räcker till.

Men, vi knatade upp bland kullarna för att nå gamla stan och tittade lite i kyrkor, bastioner, drack iskaffe och gick vilse. Jag tryckte även på att jag ville till Ungerska vinhallen och provsmaka ungerskt vin. Fullträff!
Efter en rundtur i Ungerns största vinkällare och fem glas vin var vi redo inför The Labyrinth. Det är underjordiska gångar som använts i en halv miljon år. På senare tid mest som tortyrkammare. Till och med självaste Dracula blev torterad där innan han lyckades undkomma för att utveckla sina vampyregenskaper.

Vi åt middag intill slottet med utsikt över Donau och Pest-sidan. En taxi hem, te och ostbricka på rummet avslutade dagen. Nu sitter jag och äter mina croissants igen.

Idag blir det...?

Incoming swede!

Efter en del förseningar på Arlanda landade jag och Andrew i Budapest. Vi tog direkt en shuttlebuss till vårt hotell och slängde oss ned på sängen. Man blir trött av att vänta på ett flyg som fastnat i Luleå.
Vi gick sedan ut för en liten promenad i jakt på mat och sevärdheter. Vi såg en restaurang där det stod Gyros och det ordet känner vi igen. Jag beställde någon slags meny "mit vizzel" som visade sig vara gyros med en flaska vatten. Vizzel, bra, då kan jag det ordet!

I vår lathet köpte vi ett paket kakor (1 kg!) och satte oss i en park och tittade på en halt duva som blev matad av en gammal man.

Kvällen bjöd på ett dopp i hotellpoolen, bastu och sen middag på hotellet. Jag åt anka med vildsvampsstrudel, körsbärssås och inlagda päron med jasmineris för en blyg summa på 120 kronor. Försökte beställa rött vin men fick ett glas vitt. Efter maten beställde jag en kopp te och de serverades då en cappuccino. Notan slutade på cirka 11 500 HUF. Typ 360 kr. Värt!

Kontaktcenter

Under helgen när jag jobbade på Polisens Kontaktcenter fick jag tre stycken "puss och kram", en mental gul orkidé som aldrig vissnar om inte jag själv vissnar samt ett "du ska dööööööö!!!".

Jag gillar mitt jobb.

Som man raggar får man ligga...

Visst kan man inte förvänta sig mycket när man går på krogen under Power Meet i Västerås. Dock höll sig ju de värsta volvoraggarna längs cityringen eller på deras camping.

Men på krogen Cirkus i väntan att beställa en drink är det ändå en av dom som ålat sig in i Västerås vanliga nattklubsliv. Han knackar mig på axeln och jag vänder mig om. Han luktar alkohol och "burnade" bildäck, kanske runt 50 år. Han tittar på mig med ostadig blick och säger sin bästa raggningsreplik, som säkert fungerar för brudarna ute på vischan: "Du, om du hade varit två år yngre så hade jag stött på dig. Det ska du veta". 

När flyttar vi in?

Vissa skulle säga att det är bortkastad tid för en 23åring att spela The Sims en hel dag. Men vissa menar att man istället får tre olika versioner av sitt drömhus.

Påsken -12

Denna påsk blev ungefär som förra påsken. Anna och Martin agerade värdpar och bjöd på knytismiddag. Min offergåva blev nybakat bröd, ägghalvor och cheesecake. Och såklart några enheter alkohol. Det är ju oartigt att dyka upp på ett knytis utan medtagna alkoholenheter. Helst ska dom inte redan vara i kroppen vid ankomst, men det beror helt på situationen. Jag tog iallafall med enheterna i tryggt förvar i en flaska.
Det spelades brädspel före, under och efter måltiden och när klockan blev senare och senare togs gamla hederliga Twister fram och ett "kärvänligt" Twister-battle bröt ut.

Idag, på själva påskaftonen, sitter jag och Andrew hemma och bara tar det lugnt. Jag fick ett städ- och tvättryck som jag konstigt nog brukar få dagen efter alkoholkonsumtion. Ikväll när den tredje sambon kommer hem blir det Sällskapsresan. Påskäggsgodis undanbedes.

over and out.

I natt jag drömde något som jag aldrig drömt förut...

... jag drömde att jag var ett jättestort isberg som smälte ute på havet och jag ropade på hjälp till pappa och min kompis Anna som var inne vid kusten och badade. Och när de hörde mig simmade dom så fort de kunde mot mig. Men sedan kom vi på att det ju inte går att rädda ett jättelikt isberg i varmt vatten av två personer.
Sedan vaknade jag.

Det här är livet!

Hemgjord ärtsoppa, brysselkål och prissänkt prinskorv som nedsköljes av gårdagens överblivna vin.
Detta är toppen av studentlivet!