En början

Idag möttes vi alla upp i hotellobbyn för att gå en gemensam tur runt campus och se var vi kommer att ha lektioner. Byggnaderna såg ut som cementblock och var nästan skräckinjagande. Miljöbyggnaden som jag kommer att spendera mycket tid i såg nästan ut som ett fängelse. Väl inuti såg det ut som vilka skola som helst. Jag vänjer mig nog vid fängelseskepnaden.

Efter lunch skulle vi ha gått på stadsvandring men precis när vi gått några hundra meter så öste plötsligt regnet ned. Vi gick tillbaka till hotellet och jag la mig i sängen och kollade på film medan åskan mullrade gång på gång utanför.

När det mesta regnet öst ner tog jag mod till mig och gick ned på stan för att handla lite mat. Denna gång fick jag tag i riktigt salt och inte gelatin. Jag har lärt mig vad salt heter på ungerska (só) och frasen "jag kan inte tala ungerska". Alltid en början.

Ikväll blir det till att besöka en bar och se konserter nere på stan och luften har värmts upp. Att ha på mig jeans och långärmat är uteslutet.