Vars ska jag ta vägen?

Jag sitter denna söndagskväll och tittar på otaliga dokumentärer om konsumtionssamhället och makt. De leder mig till att spana lite djupare på alla miljöhemsidor jag brukar vara inne på för att se vad framtiden kan uppbringa i form av lediga tjänster.
Först och främst ett jobb under skoltiden, ett jobb som helst är kopplat till miljö. Sedan spinner jag vidare och då kommer ju frågan om sommarjobb upp och praktik, och rätt som det är har jag i huvudet tagit min examen och måste ha ett riktigt jobb, ett vuxenjobb.
Jag har höga förväntningar men inser även den hårda konkurrensen från alla andra miljövetare som tar studenten det året. Men det är också roligt att inte veta vars jag kommer att hamna då jag alltid ser ett makalöst liv framför mig (ibland som USAs president och ibland som en enkel bonde i Australien).
Fast jag kanske inte borde drömma mig bort för mycket ändå? Jag har kemiläxan kvar att göra och dessutom har jag inte ätit middag än och klockan är efter åtta. Dags att agera hemmafru!

Att ta ett val

Gosh jag har letat en ny lägenhet i månader och vad erbjuds jag? Jo, en på våningen under. Rätt trevlig och det vore en smooth flytt, men det tar inte bort problemet med byggarbetare som agerar mänskliga väckarklockar punktligt klockan sju varje dag eller problemet med sopor i korridoren eller fruktansvärt soprum eller att bo farligt nära sin favoritresturang som är så behändig att göra av sina pengar på. Nej, jag ska nog ha lite is i huvudet och vänta tills en lägenhet dyker upp som iaf innebär en flytt från denna byggnad. Eller är jag för kräsen? Får man vara kräsen som student? Borde jag tacka ja till minsta lilla vink om vilken liten skruttig garderob att bo i som helst? Jag vet inte.
Det jag dock vet säkert är att jag inte får fast bläckpatronerna i min skrivare. Inte alls faktiskt.

Fyll min tid med någonting, men inte för mycket

Sedan tentan för en vecka sedan har jag tagit det så lugnt att jag fått tråkigt. Det var längesedan det hände. Sovmornar är dock guld värda trots att dagen jag vaknar till inte är fylld av något som helst. Jag och sambon har storhandlat och lekt lite med kompisar. Jag har jobbat två förmiddagar och Andrew har som vanligt jobbat två kvällar. Jag har rensat alla gamla papper sedan 2007 och slängt saker som jag bara råkar samla på mig av ren lathet. Men det är slut på sådant nu när jag inhandlat fina pärmar från kära ikea.

Imorgon ska jag åka till söstra mi i Jönköping och ta vara på mina sista skolfria dagar innan intensivkemi-kursen börjar. Det vankas coctailparty med söstra apparently och det går ju att finna sig i.

Oh just ja, höll på att glömma: om någon har en billig lägenhet i Västerås, kan jag få ta den? Att bo i en byggarbetsplats har tärt på mina stackars nerver tills den punkt att jag kastar ilskna blickar på byggarbetarna för att de backar sin lilla traktor för högljutt och går med leriga skor i trappen. Så, en billig etta till Bodil omgående. Tack och bock.

Over and out.

Sjukvård (till den som hittar rätt)

Att ta sig till vårdcentralen för att testa allergier kanske låter som en lätt match. Boka tid, gå dit, ta blodprov, gå hem, få ett svar.
Men nej, det kan vara mycket svårare än så. Först måste man få skatteverket att byta ens adress så att man har rätten att gå till vårdcentralen i ens nuvarande stad. Sedan ska man ringa och boka tid. Det är ju faktiskt ganska enkelt, om man någonsin kan ringa mellan de gudsförgätna telefontiderna. När man har fått ett inbokat datum måste självklart hjärnan missförstå och tro att det är en vecka tidigare, men sedan inse det tio minuter före man sätter sig på cykeln och sedan får en hel sovmorgon förstörd.
Ska man sedan dit på rätt tid och rätt dag måste man se till att hamna på rätt vårdcentral och inte den som ligger på andra sidan stan, dit journumret går. Man måste då ringa sin rätta vårdcentral och skamset förklara varför man inte är på plats och få en senare tid inbokad.
Ska man på eftercheck hos en annan doktor gäller samma sak: åk till rätt vårdcentral, och anta inte att den doktorn finns i samma hus som första doktorn! Annars kan man sitta i väntrummet på fel vårdcentral (igen) och inte förstå varför doktorn aldrig ropar upp ens namn. Det kan löna sig att säga till receptionen att tiderna inte stämmer och de kan svara att man inte ens finns med i registert, men klämmer in en 1 timma senare så att man blir mycket sen till jobbet men ändå tillsist får träffa en doktor. Man kan några dagar senare få ett brev hem i brevlådan om uteblivet besök på en helt annan vårdcentral, den som man egentligen bokade in sig på för ett andra besök.
Har detta hänt andra eller är det bara jag som lyckats med detta?

Vem är "anonym"?

Hej igen efter ett långt julpaus!
Jag blev utvilad i Östersund men har redan så mycket att göra att jag stressat sönder alla energiförråd som jag lagt på mig under julen. Tillbringat 93% av min vakna tid på skolan och skrivit hemtenta och pluggat salstenta. Imorgon är det salstentan och jag måste medge att jag är nervös, jättenervös. Mindervärdskomplexet sitter tungt och gungar på mina axlar och skriker kemiska termer och miljöbegrepp som den vet att jag inte förstår men måste kunna tills imorgon. Jag har till och med ritat bergarter med ansikten för att bättre hålla reda på vem som är vem. Den magmatiska är den sura av de tre vännerna, och den metamorfa är mer som barbapappa och kan omvandlas.

Middag, ett avsnitt av vänner och sedan en tröstlös natt av nervositet.