Bodil + Linux = sant

Idag har jag arbetat duktigt. Jag har pratat i telefonen med en leverantör, gjort en beställning, rapporterat tidningarna, inte sprungit in i en barnvagn med två sovande bebisar och lämnat tillbaka en glömd chokladbit som en kvinna glömt.
Fast den smälte, chokladbiten. Hon fick ta en ny.
För övrigt har jag bytt till Linux, much better. Och damn vad cool jag känner mig nu när jag börjar förstå hur det hela är uppbyggt. Jag är nog något av ett datasnille bakom min oskyldiga fasad.
När jag lyckas ladda ner en ny mediaspelare och dessutom importera min musik till denna och göra en spellista, då är jag oövervinnerlig och mitt ego skjuter i höjden. Det gillar jag.

Att lägga näsan i blöt

En sak jag funderat över ett tag är hur mycket kassapersonalen får lägga sig i i kundernas köp. Självklart ser man ganska tydligt vad folk har för ändamål med sina varor. Men får man som personal kommentera detta? Rätt eller fel?
Som när en gammal man köper jäst och vetemjöl: "jaha, här ska det hem och bakas ser jag!"
Eller när någon köper lite för mycket bullar för att vara en vardag: "Mycket bullar hörredu. Och på en torsdag? Här var det fest!"
"Kondomer, jaha, någon förväntar sig allt lite action i helgen?"
Var går gränsen och är det oprofessionellt att kommentera sådana saker?
Rätt eller fel att lägga näsan i blöt?

Hjälten

Det finns en kund på Konsum som handlar rätt ofta. Vi kan kalla denne för Stammisen. Mitt första möte med Stammisen var bland flingpaketen och müslin. Stammisen ojade sig över de höga priserna. "Hur ska man ha råd?" och "Denna butik har blivit på tok för dyr!" var vanliga återkommande fraser i vårat samtal. Vad skulle jag säga? Självklart att Konsum är dyrt, det trodde jag varenda kotte visste. Alla mindre matbutiker har lite dyrare priser, det är liksom ren fakta. Stammisen ser så rar ut med rosiga kinder och blå ögon att jag blir så chokad att denna person kan vara så ilsken och offensiv.
De gånger jag suttit i kassan när Stammisen handlat har jag reflexmässigt frågat efter Medmerakortet och alltid bitit mig i kinden efteråt. Jag glömmer alltid Stammisens hat mot Medmera.
"Neeeej du, det har jag sannerligen inte! Det är bara bluff och båg. De lurar en på pengar. Man tror att man ska tjäna på kortet med alla dessa rabatter och lägre priser. Men det är bara lögner allsammans. Istället höjer de priserna på andra varor och man förlorar ju ändå i slutänden. Jag har själv ringt till deras kontor och sagt detta!".
Jag svarar bara "Ja, så kan man ju se det också...?".
Stammisen tror säkert att den är så smart och har sett igenom Medmeras bluffmakeri och vågat säga det direkt till dom. Alla dessa lögner ska bli offentliga och Stammisen bli våran hjälte.
??
Eller vad? För jag förstår verkligen inte. Våra priser stiger ja, men det beror ju på världsekonomin, grossister, säsong och en rad andra faktorer.
Stammisen vägrar Medmera men köper den utrotningshotade fisken från X-tra, Chiquitabananer från besprutade plantage i Brasilien och ett lika besprutat kaffe från Ecuador. Jag menar, tycker Stammisen att Medmera är bluffmakare och pengautsugare så titta bara på varorna Stammisen drar med sig hem. Varor som är så oetiskt framställda att t.o.m Dolph Lundgren skulle gråta ifall han såg allt med egna ögon.
För mig är det så svårt att bara hålla in allt jag vill säga till Stammisen och låta denne vara ilsken och skälla ut mig för att jag står på Medmeras sida och är en del i Den Onda Planen.
Jag önskar att jag kunde släppa hämningarna och allt det professionella för en stund så att jag kan vräka ur mig allt jag sparat åt Stammisen och sedan kasta kaffepaketet, fisken och bananerna efter denne när den ilsket stormar ut och lämnar en nöjd (och säkert avskedad) Bodil efter sig.
Men allt jag kan säga är "Ja, så kan man ju också se det...?"



Excellent!

Extreme blogg makeover

Jag har gett min blogg en makeover. Mest för att jag hade tråkigt idag och behövde fylla min tid med någonting. Jag vet inte om den blev bättre eller sämre, men omgjord blev den. Så yeah, Bodil vs Tiden 1-0.
När jag vaknade imorse hade jag en hel dag att spendera och planera och utföra och leva precis som jag ville. Inga körlektioner att passa eller möta någon inne i stan. Inget smink eller hårfixande. Endast raggsockar, te och en nykomponerad spellista i iPoden.
Redan klockan halv två var jag så less på min spendering och planering och utförning och levning att jag sminkade mig, fixade håret, tog på mig anständiga kläder i hopp om att vakna till lite. Men allt förblev fortfarande segt och hur jag än vred och vände på mig så hördes mest av allt bara min tinnitus.
Men jag har ju en omgjord blogg och imorgon fortsätter det där som jag för tillfället kallar för "mitt liv".

Veckans

Veckans Yää
Cafékedjan Barista: ekologiskt ut i fingerspetsarna, glutenfritt i menyn, roliga sittplatser och helt underbart värmande mjölkfria chai latte.
Miljövänliga veckan: jag har missat mycket av den, men ändå, denna vecka var miljövänlig. SNF har inventerat butiker, delat ut diplom, synts i tidning, hörts i radio, besökt skolor. Och till och med MQ visste i år vad "miljömärkt" betyder! Framsteg, applåder och chokladbollar!
Min farfar: 86 år och går fortfarande på vattengympa varje vecka.

Veckans Nää
Disk: jag tröttnar aldrig på att tröttna på att diska. Det är alltid lika fruktansvärt. För att slippa skyller jag på föroreningar i diskmedlet och onödigt användade av vatten.
Scans byte av eko-korv: Scan byter ut sin KRAV-märkta korv mot sitt egna ekologiska märke. "För att inte förvirra konsumenten" Tror scan verkligen att ännu ett hemgjort ekomärke ska göra allt glasklart för konsumenten? Jag är redan här förvirrad.