Hjälten

Det finns en kund på Konsum som handlar rätt ofta. Vi kan kalla denne för Stammisen. Mitt första möte med Stammisen var bland flingpaketen och müslin. Stammisen ojade sig över de höga priserna. "Hur ska man ha råd?" och "Denna butik har blivit på tok för dyr!" var vanliga återkommande fraser i vårat samtal. Vad skulle jag säga? Självklart att Konsum är dyrt, det trodde jag varenda kotte visste. Alla mindre matbutiker har lite dyrare priser, det är liksom ren fakta. Stammisen ser så rar ut med rosiga kinder och blå ögon att jag blir så chokad att denna person kan vara så ilsken och offensiv.
De gånger jag suttit i kassan när Stammisen handlat har jag reflexmässigt frågat efter Medmerakortet och alltid bitit mig i kinden efteråt. Jag glömmer alltid Stammisens hat mot Medmera.
"Neeeej du, det har jag sannerligen inte! Det är bara bluff och båg. De lurar en på pengar. Man tror att man ska tjäna på kortet med alla dessa rabatter och lägre priser. Men det är bara lögner allsammans. Istället höjer de priserna på andra varor och man förlorar ju ändå i slutänden. Jag har själv ringt till deras kontor och sagt detta!".
Jag svarar bara "Ja, så kan man ju se det också...?".
Stammisen tror säkert att den är så smart och har sett igenom Medmeras bluffmakeri och vågat säga det direkt till dom. Alla dessa lögner ska bli offentliga och Stammisen bli våran hjälte.
??
Eller vad? För jag förstår verkligen inte. Våra priser stiger ja, men det beror ju på världsekonomin, grossister, säsong och en rad andra faktorer.
Stammisen vägrar Medmera men köper den utrotningshotade fisken från X-tra, Chiquitabananer från besprutade plantage i Brasilien och ett lika besprutat kaffe från Ecuador. Jag menar, tycker Stammisen att Medmera är bluffmakare och pengautsugare så titta bara på varorna Stammisen drar med sig hem. Varor som är så oetiskt framställda att t.o.m Dolph Lundgren skulle gråta ifall han såg allt med egna ögon.
För mig är det så svårt att bara hålla in allt jag vill säga till Stammisen och låta denne vara ilsken och skälla ut mig för att jag står på Medmeras sida och är en del i Den Onda Planen.
Jag önskar att jag kunde släppa hämningarna och allt det professionella för en stund så att jag kan vräka ur mig allt jag sparat åt Stammisen och sedan kasta kaffepaketet, fisken och bananerna efter denne när den ilsket stormar ut och lämnar en nöjd (och säkert avskedad) Bodil efter sig.
Men allt jag kan säga är "Ja, så kan man ju också se det...?"



Excellent!