Semester

Det var skönt att komma ner söderut dit sommaren faktiskt blivit av på riktigt. Resan ner var lång och obekväm, men vädret fint. Torsdagen spenderade jag och Andrew i stadsparken med Molly, där vi åt glass och tittade på den ledsna ponnyn, llamor och hjortar. Ponnyn var verkligen jätteledsen. Han darrade på läppen och stod i ett hörn och tittade sorgset ner i marken. Jag ville bara lyfta upp det lilla livet, ge den en enorm kram och viska att den var så söt och mysig.
Dagen avslutades med en biltur runt Axamo och picknick vid en liten sjö med Mia och Alex.
Fredagen var lugn och vi gick på after work med Kim och åt marängschwiss tills vi mådde illa.
Och på lördagen, till min stora glädje, åkte vi till Liseberg! Vi åkte det mesta, men jag storvägrade Höjdskräcken. Jag har haft alltför många mardrömmar om att jag faller och dör att jag inte ville utmana ödet. Jag stod i tryggt förvar nedanför och oroade mig som en mormor som ser sitt favoritbarnbarn balansera på broräcket medan jag såg de andra sakta hissas upp i det höga tornet varpå de störtade mot marken igen.
Vi ville inte gå hem innan vi vann en gigantisk chokladkaka så det sista vi gjorde var att testa lyckan på ett av godishjulen. Det var Alex idé, mitt beslut, Mias nummer och Andrews pengar. Alla fick ett finger med i spelet.
På hemvägen tog Alex med oss på Älgsafari i dimman och nattsolen. Vi såg hela 5 stycken älgar och Andrews långa dröm slog äntligen in!
Söndagen blev Gränna och polkagrisar med ett avslut av filmen Under solen.
Det är tråkigt att vara hemma igen.

Varför måste man bestämma sig

Efter otroligt mycket om och men, och fram och tillbaka, skippade vi idén med att tälta i Trondheim och bokade biljetter till Jönköping. Kanske lite dyrare resa, men å andra sidan får vi gratis boende och trevligt sällskap. Och det kan ju minst vara lika roligt att åka dit.
Ska vädret vara bättre söderut så är det väl lika bra att åka dit solen skiner. Alla vet ju att det är en föroläpning att åka "dit solen inte skiner".
Men vi är hopplösa på att bestämma sig. Vi pratar för mycket och har för stora planer och när vi väl kommer till kritan så blir det bara trams.
Det skulle vara så skönt att ha en superassistent som bokade och fixade allt åt mig. Fast hade jag en assistent hade jag ju också haft mycket mer pengar och då hade ju resor inte varit något problem.
Men nu ser jag glatt fram emot Mia, Alex, Molly, Astrid och utflykt i Gränna!

Missar

Jag råkade ramla in på en sida med felöversättningar från svenska till engelska. När man tänker på saken så är jag uttryck oftast helt ute och cyklar. Om man skulle översätta dem ordagrant så saknar de mening och blir helt meningslösa. Hör på dessa missar:

- Du är avskedad.
- You are offspooned.

- Slå upp ett glas mjölk och ät kroppkakor.
- Beat up a glass of milk and eat body cookies.

- Rapa inte i hissen.
- Don't rape in the elevator.

- Jag vill gärna ha mer paj.
- I brain want more broken.

- Oj, min tunga slant!
- Oh my heavy coin!

- Får jag låna en liten hovtång?
- Sheep I borrow a small court seaweed?

Semesterpanik!

Jag har cirka en och en halv vecka ledigt från jobbet innan mina nio veckor heltid börjar. Idag kom vi på att vi kanske ska planera vad vi ska göra som semester denna lilla tid. Det var alldeles för sent insåg vi snabbt. Dyrt, uppbokat, konstiga tider.
Andrew är som jag, lite för spontan när det gäller planering. Och jag är dessutom extremt snål i dessa tider. Inte ens Ryanair kan motsvara mina förväntningar.
Hela morgonen har vi suttit och tittat på reser i Sverige och i Europa men inget duger.
Har ni några tips? Billigt, bra och omgående.
Jag vill inte invänta min jobbsommar i lägenheten, hjälp oss.

Over and out.

Carbon monoxide

Jag läste en liten grej i en tidning häromdagen. Det stod att om alla skulle koka bara det vattnet man behövde och inte mer i sin vattenkokare skulle vi spara så mycket energi att vi kan försörja en tredjedel av Europas gatubelysning. Är inte det helt tokigt?
Jag menar, en sådan liten sak, som att fylla kokaren med en kopp istället för tre eller lite på måfå när man ska ha sitt morgonkaffe, kan i längden göra en enorm skillnad. Men bara om alla är med och hjälper till.
Tänk då vad skillnad det kan göra att ställa undan bilen tre dagar i veckan, cykla till jobbet, köpa mer ekologisk mat, inte låta apparater stå på stand-by m.m.
Ett kilo kött är också lika dåligt för miljön som att köra bil i tre timmar samtidigt som man har alla lampor på hemma under tiden.