Ibland hör man saker som man gärna vill tro att det ska vara sant. Bara för att göra världen liten finare och lite mer spännande. En sådan sak är en liten historia om hur man får den där nedsänkningen mellan näsan och munnen, så kallade philtrum. Jag ska se om jag kan försöka återberätta historian.
Innan vi föds vet vi alla universums hemligheter. Vi vet hur allt skapats, hur allt hänger samman och hur allt kommer att bli. Alla de där små hemligheterna ligger vi och bär på, och vi väntar och väntar på att få berätta dem för hela världen när vi föds. Att ge människorna en förklaring. Så här är det.
Men precis när vi föds kommer en ängel ner till oss och sätter sitt pekfinger precis ovanför våran läpp och trycker en gång med sitt finger. Som för att tysta oss. Och så med ens glömmer vi alla hemligheter, allt vi skulle berätta. Det enda som finns kvar är en nedsänking mellan näsan och mun där ängeln satte sitt finger. Och allt vi åstadkommer att berätta för världen när vi föds är ett barnskrik som ingen förstår.
söndag 28 december 2008
onsdag 17 december 2008
Vad man ibland får för sig
Jag var påväg upp på stan när jag gick förbi stans offentliga toalett. Två skräniga damer kom ut därifrån och den ena sa högljutt "vi måste ringa polisen!". Jag smygkikade in på toaletten och där i hörnet bredvid toalettstolen satt en äldre man helt stilla med slutna ögon. Han såg högst död ut.
Jag fortsatte förbi och in på Åhléns och tänkte att de där damerna säkert ringer polis och ordnar upp allt.
Men när jag stod bland allt julpynt fick jag ändå en känsla av att jag måste gå tillbaka och göra något. Det kändes fel att gå förbi helt enkelt. Så jag gjorde helt om och lite diskret tillbaka. Ingen syntes till utanför toaletten. Damerna hade gett sig av. Så jag ringde mamma och rådfrågade vad jag skulle göra. Han kunde ju också vara en fyllegubbe som sov där inne. Men att aldrig få veta skulle kännas dumt. Satt han död därinne skulle det kunna ta evigheter innan någon upptäckte det.
Jag ringde för första gången i mitt liv 112. Med skärrad röst berättade jag vem jag var, var jag var och vad jag nyss sett. Mannen jag fick prata med bad mig gå fram och knacka på dörren, ropa och försöka få kontakt. Inget hände.
Mannen i telefonen sa att han skickat en ambulans och att jag skulle stanna kvar på platsen. I samma ögonblick kom ambulansen med sina blåljus och folk stannade till och tittade vad ambulansen skulle göra. När ambulanspersonalen klev ut sa jag att det var jag som ringt och sedan fick jag gå. Jag ställde mig en bit upp på torget bland resten av "publiken".
Ambulanspersonalen ropade in till mannen utan att få svar. De knackade på dörren hårdare och hårdare. När inget skedde innefrån toaletten tog de en batong och slog in rutan. Ett sus i publiken hördes och min hand for upp ovanför munnen. "Ojdå, vad har jag gjort?" tänkte jag.
Ambulansmännen gick in på toaletten och efter lite stök och bök hörde jag att de samtalade med mannen. Gud och frid, han var inte död! Bara en fyllegubbe som däckat.
Men jag var ändå skärrad. Det var läskigt att ringa 112. Jag grubblade länge om ifall jag handlade rätt eller fel? Han kunde ju faktiskt ha varit död.
Jag fortsatte förbi och in på Åhléns och tänkte att de där damerna säkert ringer polis och ordnar upp allt.
Men när jag stod bland allt julpynt fick jag ändå en känsla av att jag måste gå tillbaka och göra något. Det kändes fel att gå förbi helt enkelt. Så jag gjorde helt om och lite diskret tillbaka. Ingen syntes till utanför toaletten. Damerna hade gett sig av. Så jag ringde mamma och rådfrågade vad jag skulle göra. Han kunde ju också vara en fyllegubbe som sov där inne. Men att aldrig få veta skulle kännas dumt. Satt han död därinne skulle det kunna ta evigheter innan någon upptäckte det.
Jag ringde för första gången i mitt liv 112. Med skärrad röst berättade jag vem jag var, var jag var och vad jag nyss sett. Mannen jag fick prata med bad mig gå fram och knacka på dörren, ropa och försöka få kontakt. Inget hände.
Mannen i telefonen sa att han skickat en ambulans och att jag skulle stanna kvar på platsen. I samma ögonblick kom ambulansen med sina blåljus och folk stannade till och tittade vad ambulansen skulle göra. När ambulanspersonalen klev ut sa jag att det var jag som ringt och sedan fick jag gå. Jag ställde mig en bit upp på torget bland resten av "publiken".
Ambulanspersonalen ropade in till mannen utan att få svar. De knackade på dörren hårdare och hårdare. När inget skedde innefrån toaletten tog de en batong och slog in rutan. Ett sus i publiken hördes och min hand for upp ovanför munnen. "Ojdå, vad har jag gjort?" tänkte jag.
Ambulansmännen gick in på toaletten och efter lite stök och bök hörde jag att de samtalade med mannen. Gud och frid, han var inte död! Bara en fyllegubbe som däckat.
Men jag var ändå skärrad. Det var läskigt att ringa 112. Jag grubblade länge om ifall jag handlade rätt eller fel? Han kunde ju faktiskt ha varit död.
fredag 12 december 2008
Dom som försvann
Inatt drömde jag att jag åkte båt på en sjö vid stugan. Hela familjen satt i båten. Vattnet var stilla och naturen runt om såg ut som en svensk regnskog.
Plötsligt välte båten och alla ramlade ner i vatten. Vi tog tag i båtens kant och simmade mot land. Jag blev biten av en liten fisk och fick ett blödande sår på tummen. Jag fick en stor fiskrädsla och skyndade mig upp ur vattnet.
När alla var uppe och båten inhalad på fast mark kom vi på att vi ju måste över sjön igen då stugan låg på andra sidan. Så då var det bara att hoppa ner i vattnet igen som rymde dessa elaka fiskar. När vi hunnit till mitten av sjön vaknade jag till och allt försvann.
Sedan drömde jag att jag skulle till Australien. Äntligen var det dags! Jag, pappa och Mia skulle gå dit. Eller de skulle iallafall följa mig en bit på vägen. Jag skulle säga hej då till mamma men hon försvann bakom några hus. Men vi började gå ändå. Vi hade visst lite bråttom.
Vi gick efter en liten grusväg med lantliga villor på sidorna. Min ryggsäck var lätt att bära och solen sken. När vi började närma oss Australien efter att ha gått i några minuter försvann även pappa och Mia och jag stod helt ensam någonstans i Australien. Det värsta var ändå att Australien var slående likt Sundsvall en slaskig höstmorgon...
Plötsligt välte båten och alla ramlade ner i vatten. Vi tog tag i båtens kant och simmade mot land. Jag blev biten av en liten fisk och fick ett blödande sår på tummen. Jag fick en stor fiskrädsla och skyndade mig upp ur vattnet.
När alla var uppe och båten inhalad på fast mark kom vi på att vi ju måste över sjön igen då stugan låg på andra sidan. Så då var det bara att hoppa ner i vattnet igen som rymde dessa elaka fiskar. När vi hunnit till mitten av sjön vaknade jag till och allt försvann.
Sedan drömde jag att jag skulle till Australien. Äntligen var det dags! Jag, pappa och Mia skulle gå dit. Eller de skulle iallafall följa mig en bit på vägen. Jag skulle säga hej då till mamma men hon försvann bakom några hus. Men vi började gå ändå. Vi hade visst lite bråttom.
Vi gick efter en liten grusväg med lantliga villor på sidorna. Min ryggsäck var lätt att bära och solen sken. När vi började närma oss Australien efter att ha gått i några minuter försvann även pappa och Mia och jag stod helt ensam någonstans i Australien. Det värsta var ändå att Australien var slående likt Sundsvall en slaskig höstmorgon...
fredag 5 december 2008
Gnällbältet har flyttat norrut
På jobbet råder ingen vidare stämning. Sådär ruggigt otryggt och nästan lite kusligt. Vi är sura, irriterade och tålamodsnivån ligger snart på minus.
De saker som håller iaf mig vid liv var dagen då jag fick julpynta. Jag stod på kassabanden och hängde upp julkulor och granslingor. Jag klättrade upp bland frukten och hängde upp julstjärnorna och fastnade med fingrarna i taket när jag skulle sätta upp ännu mer granslingor ovanför mejeriet. What a day!
Sedan är mina trevliga stammisar alltid ett uppsving.
- Har du klippt dig? Eller nej, du har bara tvättat håret." Sånt är roligt att höra faktiskt. Tycker jag. De personerna har förstått att jag inte är en robot.
Och när den fina killen kommer som gör mig lite extra glad eftersom han just är så fin och vem blir ledsen av fina människor? Om man inte är avundsjuk och gnällig såklart. Då blir man ledsen av fina människor.
Men det som gör mig mest glad är att stämpla ut och gå ut i den kyliga luften och stänga dörren bakom sig. "Ah, ännu en avslutad dag! tack och hej."
De saker som håller iaf mig vid liv var dagen då jag fick julpynta. Jag stod på kassabanden och hängde upp julkulor och granslingor. Jag klättrade upp bland frukten och hängde upp julstjärnorna och fastnade med fingrarna i taket när jag skulle sätta upp ännu mer granslingor ovanför mejeriet. What a day!
Sedan är mina trevliga stammisar alltid ett uppsving.
- Har du klippt dig? Eller nej, du har bara tvättat håret." Sånt är roligt att höra faktiskt. Tycker jag. De personerna har förstått att jag inte är en robot.
Och när den fina killen kommer som gör mig lite extra glad eftersom han just är så fin och vem blir ledsen av fina människor? Om man inte är avundsjuk och gnällig såklart. Då blir man ledsen av fina människor.
Men det som gör mig mest glad är att stämpla ut och gå ut i den kyliga luften och stänga dörren bakom sig. "Ah, ännu en avslutad dag! tack och hej."
lördag 8 november 2008
Oh crap!
Härom morgonen på konsum hade jag för första gången räknat kassan och fixat tidningarna innan öppningsdags. Jag brukar vara en halvtimme försenad för att jag är lite seg med att räkna.
Jag var stolt som en tupp när jag prick 08:00 öppnade dörrarna för dagens första kund. Och jag passade på att hämta in de nya tidningarna som ligger i en låda utanför butiken. Jag samlade fort ihop tidningsbuntarna och tryckte in dom i famnen medan jag sprang in i butiken igen ifall någon kund redan hunnit till kassan. Jag lägger ner tidningarna på ett tomt rullband och mitt huvud fylls sedan av en enda fråga:
"Vad är det för brunt klet över tidningarna, på min skjorta och mina underarmar??"
Min allra första tanke var såklart den värsta: bajs.
"Herregud, någon har bajsat i tidningslådan! Jag har bajs över hela mig!"
En kund kommer och jag måste gå och ta betalt. Så jag står och tar emot pengarna och önskar en fortsatt god morgon samtidigt som jag har bajs över hela mig. Jojo, en godmorgon ja...
Tack och lov springer en ur personalen förbi, som jag ber med en hög, gäll och smått panikartad röst, ta över kassan.
In på omklädningsrummet, byta skjorta, skålla armarna, hålla emot några kräkreflexer, skålla, skålla, skålla.
Med ett djupt andetag för att återfå lite lugn småspringer jag ut i butiken igen och med samma underliga gälla röst beklagar jag mig till en jobbarkompis.
Den reaktionen som jag möter är bara ett långt skratt följt av ett vad-är-det-du-säger-underliga-hysteriska-crazywoman-ansiktsuttryck.
Jag visar hela härligheten som ligger kvar på rullbandet och min modiga jobbarkompis går sakta fram mot sörjan och sniffar lite i luften.
Det visar sig vara något helt annat än bajs. Det är lite förstelnat rostvatten och jag är återigen dum-märkt. Den stolta tuppen som öppnat affären blir till en liten rufsig anka med skållade armar.
Jag var stolt som en tupp när jag prick 08:00 öppnade dörrarna för dagens första kund. Och jag passade på att hämta in de nya tidningarna som ligger i en låda utanför butiken. Jag samlade fort ihop tidningsbuntarna och tryckte in dom i famnen medan jag sprang in i butiken igen ifall någon kund redan hunnit till kassan. Jag lägger ner tidningarna på ett tomt rullband och mitt huvud fylls sedan av en enda fråga:
"Vad är det för brunt klet över tidningarna, på min skjorta och mina underarmar??"
Min allra första tanke var såklart den värsta: bajs.
"Herregud, någon har bajsat i tidningslådan! Jag har bajs över hela mig!"
En kund kommer och jag måste gå och ta betalt. Så jag står och tar emot pengarna och önskar en fortsatt god morgon samtidigt som jag har bajs över hela mig. Jojo, en godmorgon ja...
Tack och lov springer en ur personalen förbi, som jag ber med en hög, gäll och smått panikartad röst, ta över kassan.
In på omklädningsrummet, byta skjorta, skålla armarna, hålla emot några kräkreflexer, skålla, skålla, skålla.
Med ett djupt andetag för att återfå lite lugn småspringer jag ut i butiken igen och med samma underliga gälla röst beklagar jag mig till en jobbarkompis.
Den reaktionen som jag möter är bara ett långt skratt följt av ett vad-är-det-du-säger-underliga-hysteriska-crazywoman-ansiktsuttryck.
Jag visar hela härligheten som ligger kvar på rullbandet och min modiga jobbarkompis går sakta fram mot sörjan och sniffar lite i luften.
Det visar sig vara något helt annat än bajs. Det är lite förstelnat rostvatten och jag är återigen dum-märkt. Den stolta tuppen som öppnat affären blir till en liten rufsig anka med skållade armar.
torsdag 30 oktober 2008
Bodil + Linux = sant
Idag har jag arbetat duktigt. Jag har pratat i telefonen med en leverantör, gjort en beställning, rapporterat tidningarna, inte sprungit in i en barnvagn med två sovande bebisar och lämnat tillbaka en glömd chokladbit som en kvinna glömt.
Fast den smälte, chokladbiten. Hon fick ta en ny.
För övrigt har jag bytt till Linux, much better. Och damn vad cool jag känner mig nu när jag börjar förstå hur det hela är uppbyggt. Jag är nog något av ett datasnille bakom min oskyldiga fasad.
När jag lyckas ladda ner en ny mediaspelare och dessutom importera min musik till denna och göra en spellista, då är jag oövervinnerlig och mitt ego skjuter i höjden. Det gillar jag.
torsdag 23 oktober 2008
Att lägga näsan i blöt
En sak jag funderat över ett tag är hur mycket kassapersonalen får lägga sig i i kundernas köp. Självklart ser man ganska tydligt vad folk har för ändamål med sina varor. Men får man som personal kommentera detta? Rätt eller fel?
Som när en gammal man köper jäst och vetemjöl: "jaha, här ska det hem och bakas ser jag!"
Eller när någon köper lite för mycket bullar för att vara en vardag: "Mycket bullar hörredu. Och på en torsdag? Här var det fest!"
"Kondomer, jaha, någon förväntar sig allt lite action i helgen?"
Var går gränsen och är det oprofessionellt att kommentera sådana saker?
Rätt eller fel att lägga näsan i blöt?
Som när en gammal man köper jäst och vetemjöl: "jaha, här ska det hem och bakas ser jag!"
Eller när någon köper lite för mycket bullar för att vara en vardag: "Mycket bullar hörredu. Och på en torsdag? Här var det fest!"
"Kondomer, jaha, någon förväntar sig allt lite action i helgen?"
Var går gränsen och är det oprofessionellt att kommentera sådana saker?
Rätt eller fel att lägga näsan i blöt?
söndag 19 oktober 2008
Hjälten
Det finns en kund på Konsum som handlar rätt ofta. Vi kan kalla denne för Stammisen. Mitt första möte med Stammisen var bland flingpaketen och müslin. Stammisen ojade sig över de höga priserna. "Hur ska man ha råd?" och "Denna butik har blivit på tok för dyr!" var vanliga återkommande fraser i vårat samtal. Vad skulle jag säga? Självklart att Konsum är dyrt, det trodde jag varenda kotte visste. Alla mindre matbutiker har lite dyrare priser, det är liksom ren fakta. Stammisen ser så rar ut med rosiga kinder och blå ögon att jag blir så chokad att denna person kan vara så ilsken och offensiv.
De gånger jag suttit i kassan när Stammisen handlat har jag reflexmässigt frågat efter Medmerakortet och alltid bitit mig i kinden efteråt. Jag glömmer alltid Stammisens hat mot Medmera.
"Neeeej du, det har jag sannerligen inte! Det är bara bluff och båg. De lurar en på pengar. Man tror att man ska tjäna på kortet med alla dessa rabatter och lägre priser. Men det är bara lögner allsammans. Istället höjer de priserna på andra varor och man förlorar ju ändå i slutänden. Jag har själv ringt till deras kontor och sagt detta!".
Jag svarar bara "Ja, så kan man ju se det också...?".
Stammisen tror säkert att den är så smart och har sett igenom Medmeras bluffmakeri och vågat säga det direkt till dom. Alla dessa lögner ska bli offentliga och Stammisen bli våran hjälte.
??
Eller vad? För jag förstår verkligen inte. Våra priser stiger ja, men det beror ju på världsekonomin, grossister, säsong och en rad andra faktorer.
Stammisen vägrar Medmera men köper den utrotningshotade fisken från X-tra, Chiquitabananer från besprutade plantage i Brasilien och ett lika besprutat kaffe från Ecuador. Jag menar, tycker Stammisen att Medmera är bluffmakare och pengautsugare så titta bara på varorna Stammisen drar med sig hem. Varor som är så oetiskt framställda att t.o.m Dolph Lundgren skulle gråta ifall han såg allt med egna ögon.
För mig är det så svårt att bara hålla in allt jag vill säga till Stammisen och låta denne vara ilsken och skälla ut mig för att jag står på Medmeras sida och är en del i Den Onda Planen.
Jag önskar att jag kunde släppa hämningarna och allt det professionella för en stund så att jag kan vräka ur mig allt jag sparat åt Stammisen och sedan kasta kaffepaketet, fisken och bananerna efter denne när den ilsket stormar ut och lämnar en nöjd (och säkert avskedad) Bodil efter sig.
Men allt jag kan säga är "Ja, så kan man ju också se det...?"
Excellent!
De gånger jag suttit i kassan när Stammisen handlat har jag reflexmässigt frågat efter Medmerakortet och alltid bitit mig i kinden efteråt. Jag glömmer alltid Stammisens hat mot Medmera.
"Neeeej du, det har jag sannerligen inte! Det är bara bluff och båg. De lurar en på pengar. Man tror att man ska tjäna på kortet med alla dessa rabatter och lägre priser. Men det är bara lögner allsammans. Istället höjer de priserna på andra varor och man förlorar ju ändå i slutänden. Jag har själv ringt till deras kontor och sagt detta!".
Jag svarar bara "Ja, så kan man ju se det också...?".
Stammisen tror säkert att den är så smart och har sett igenom Medmeras bluffmakeri och vågat säga det direkt till dom. Alla dessa lögner ska bli offentliga och Stammisen bli våran hjälte.
??
Eller vad? För jag förstår verkligen inte. Våra priser stiger ja, men det beror ju på världsekonomin, grossister, säsong och en rad andra faktorer.
Stammisen vägrar Medmera men köper den utrotningshotade fisken från X-tra, Chiquitabananer från besprutade plantage i Brasilien och ett lika besprutat kaffe från Ecuador. Jag menar, tycker Stammisen att Medmera är bluffmakare och pengautsugare så titta bara på varorna Stammisen drar med sig hem. Varor som är så oetiskt framställda att t.o.m Dolph Lundgren skulle gråta ifall han såg allt med egna ögon.
För mig är det så svårt att bara hålla in allt jag vill säga till Stammisen och låta denne vara ilsken och skälla ut mig för att jag står på Medmeras sida och är en del i Den Onda Planen.
Jag önskar att jag kunde släppa hämningarna och allt det professionella för en stund så att jag kan vräka ur mig allt jag sparat åt Stammisen och sedan kasta kaffepaketet, fisken och bananerna efter denne när den ilsket stormar ut och lämnar en nöjd (och säkert avskedad) Bodil efter sig.
Men allt jag kan säga är "Ja, så kan man ju också se det...?"
Excellent!
onsdag 8 oktober 2008
Extreme blogg makeover
Jag har gett min blogg en makeover. Mest för att jag hade tråkigt idag och behövde fylla min tid med någonting. Jag vet inte om den blev bättre eller sämre, men omgjord blev den. Så yeah, Bodil vs Tiden 1-0.
När jag vaknade imorse hade jag en hel dag att spendera och planera och utföra och leva precis som jag ville. Inga körlektioner att passa eller möta någon inne i stan. Inget smink eller hårfixande. Endast raggsockar, te och en nykomponerad spellista i iPoden.
Redan klockan halv två var jag så less på min spendering och planering och utförning och levning att jag sminkade mig, fixade håret, tog på mig anständiga kläder i hopp om att vakna till lite. Men allt förblev fortfarande segt och hur jag än vred och vände på mig så hördes mest av allt bara min tinnitus.
Men jag har ju en omgjord blogg och imorgon fortsätter det där som jag för tillfället kallar för "mitt liv".
När jag vaknade imorse hade jag en hel dag att spendera och planera och utföra och leva precis som jag ville. Inga körlektioner att passa eller möta någon inne i stan. Inget smink eller hårfixande. Endast raggsockar, te och en nykomponerad spellista i iPoden.
Redan klockan halv två var jag så less på min spendering och planering och utförning och levning att jag sminkade mig, fixade håret, tog på mig anständiga kläder i hopp om att vakna till lite. Men allt förblev fortfarande segt och hur jag än vred och vände på mig så hördes mest av allt bara min tinnitus.
Men jag har ju en omgjord blogg och imorgon fortsätter det där som jag för tillfället kallar för "mitt liv".
fredag 3 oktober 2008
Veckans
Veckans Yää
Cafékedjan Barista: ekologiskt ut i fingerspetsarna, glutenfritt i menyn, roliga sittplatser och helt underbart värmande mjölkfria chai latte.
Miljövänliga veckan: jag har missat mycket av den, men ändå, denna vecka var miljövänlig. SNF har inventerat butiker, delat ut diplom, synts i tidning, hörts i radio, besökt skolor. Och till och med MQ visste i år vad "miljömärkt" betyder! Framsteg, applåder och chokladbollar!
Min farfar: 86 år och går fortfarande på vattengympa varje vecka.
Veckans Nää
Disk: jag tröttnar aldrig på att tröttna på att diska. Det är alltid lika fruktansvärt. För att slippa skyller jag på föroreningar i diskmedlet och onödigt användade av vatten.
Scans byte av eko-korv: Scan byter ut sin KRAV-märkta korv mot sitt egna ekologiska märke. "För att inte förvirra konsumenten" Tror scan verkligen att ännu ett hemgjort ekomärke ska göra allt glasklart för konsumenten? Jag är redan här förvirrad.
Cafékedjan Barista: ekologiskt ut i fingerspetsarna, glutenfritt i menyn, roliga sittplatser och helt underbart värmande mjölkfria chai latte.
Miljövänliga veckan: jag har missat mycket av den, men ändå, denna vecka var miljövänlig. SNF har inventerat butiker, delat ut diplom, synts i tidning, hörts i radio, besökt skolor. Och till och med MQ visste i år vad "miljömärkt" betyder! Framsteg, applåder och chokladbollar!
Min farfar: 86 år och går fortfarande på vattengympa varje vecka.
Veckans Nää
Disk: jag tröttnar aldrig på att tröttna på att diska. Det är alltid lika fruktansvärt. För att slippa skyller jag på föroreningar i diskmedlet och onödigt användade av vatten.
Scans byte av eko-korv: Scan byter ut sin KRAV-märkta korv mot sitt egna ekologiska märke. "För att inte förvirra konsumenten" Tror scan verkligen att ännu ett hemgjort ekomärke ska göra allt glasklart för konsumenten? Jag är redan här förvirrad.
onsdag 24 september 2008
Bodil Bakar Bröd
Jag skulle baka bröd till helgens firande i Umeå. Det är inte kul att sitta och dricka vatten medan de andra fikar. Äter andra, äter Bodil. Så, ja, bröd skulle bakas.
Jag gick efter samma gamla recept - gyllenbruna frukostfrallor.
Efter en timmes jäsning såg brödet ut såhär:
(Förstora gärna bilden så ser du hela härligheten)
Bakduken hade gått lika bra att grädda! Gegga, platthet och smörja helt enkelt.
Jag bestämde mig för att göra platt bröd! Eller bestämde och bestämde - vad hade jag för val?
"Platt bröd = pizzabotten" tänkte jag och kletade ut smeten till en "jämn" botten.
In i ugnen i ca 15 min.
Och ut ur ugnen..! På sidan som låg uppåt var det knaprigt och hårt. Sidan som låg neråt (bilden ovan) var ungefär som hud och kryddorna hjälpte inte till. Huden såg möglig ut.
Och att användas som pizzabotten kändes inte som Dagens rätt. Det hela påminde om hårdbröd med hudpålägg. Eller en avriven bit från låret som bara stekts på ena sidan.
Jag har fler liknelser på lager.
Hur som helst, detta tar jag inte på långa vägar med till kollektivet som innehavs av tre stycken forna livsmedlare. Jag behöll denna för mig själv och med min fruktansvärt äckliga sojaost gjorde jag en varm toast. Det var som att tugga på slime.
Jag gick efter samma gamla recept - gyllenbruna frukostfrallor.
Efter en timmes jäsning såg brödet ut såhär:
(Förstora gärna bilden så ser du hela härligheten)
Bakduken hade gått lika bra att grädda! Gegga, platthet och smörja helt enkelt.
Jag bestämde mig för att göra platt bröd! Eller bestämde och bestämde - vad hade jag för val?
"Platt bröd = pizzabotten" tänkte jag och kletade ut smeten till en "jämn" botten.
In i ugnen i ca 15 min.
Och ut ur ugnen..! På sidan som låg uppåt var det knaprigt och hårt. Sidan som låg neråt (bilden ovan) var ungefär som hud och kryddorna hjälpte inte till. Huden såg möglig ut.
Och att användas som pizzabotten kändes inte som Dagens rätt. Det hela påminde om hårdbröd med hudpålägg. Eller en avriven bit från låret som bara stekts på ena sidan.
Jag har fler liknelser på lager.
Hur som helst, detta tar jag inte på långa vägar med till kollektivet som innehavs av tre stycken forna livsmedlare. Jag behöll denna för mig själv och med min fruktansvärt äckliga sojaost gjorde jag en varm toast. Det var som att tugga på slime.
söndag 21 september 2008
WillingWorkers On Organic Farms
Har jag hittat mitt stora kall? Det som jag ska syssla med på min långa utlandsresa, det jag ska stolt visa upp för nära och kära, det som ska göra mig till en bättre människa? Resan där jag kan vara fri, lycklig och samtidigt hålla fast vid mina miljönörderier?
When you buy a WWOOF book, you become a member of WWOOF Australia and you:
- work in exchange for your keep
- get all meals and accommodation, usually in the family home
- learn about organic growing and about Australia
- choose from 1,200 Organic Farms offering to teach you aspects of:
- Organic growing
- Bio-dynamics
- Permaculture
Du, jag tror det! Jag tror stenhårt på detta. Hoppas att jag känner samma sak om en vecka, men som jag sagt förut: Obestämda Bodil.
When you buy a WWOOF book, you become a member of WWOOF Australia and you:
- work in exchange for your keep
- get all meals and accommodation, usually in the family home
- learn about organic growing and about Australia
- choose from 1,200 Organic Farms offering to teach you aspects of:
- Organic growing
- Bio-dynamics
- Permaculture
Du, jag tror det! Jag tror stenhårt på detta. Hoppas att jag känner samma sak om en vecka, men som jag sagt förut: Obestämda Bodil.
tisdag 16 september 2008
Pimples is not for Pimps?
Mitt slötittande på tv igår byttes ut mot vemod och argsinta tankar. En Clearasilreklam poppade upp och visade upp två goodlooking killar med finfin hy. Dock hade den ena EN finne.
OH MY GOOD! Hur överleva?!
-Använd Clearasil och finnen är borta på bara tre dagar! Yaay!
Så killen med EN finne använde Clearasil medan han log stort och belåtet och "efter tre dagar" så var ju finnen borta. Och cool som han var så åkte han skateboard, för det gör ju coola killar med självförtroende och utseendet på sin sida. Han åkte rakt på en goodlooking tjej och han ramlade med sina läppar rakt på hennes läppar. Ohojdå, så det kan gå! Men är du finnfri så händer sånna saker. Då får man kyssa snygga människor och man blir cool och får utseendet på sin sida.
Sammanfattning: Finnar = ful, okysst, ocool.
Inga finnar = snygg, kysst och cool.
Jag vill inte vara en galen besserwisser som hatar samhället och alla som är attraktiva. Men ger inte en sådan sorts reklam lite fel budskap? Undermedvetet?
Jag menar, jag blev ju vemodig. Mindervärdskomplexet satte sakta igång sina kugghjul.
Min egna sammanfattning: Clearasil = ful, okysst, ocool.
OH MY GOOD! Hur överleva?!
-Använd Clearasil och finnen är borta på bara tre dagar! Yaay!
Så killen med EN finne använde Clearasil medan han log stort och belåtet och "efter tre dagar" så var ju finnen borta. Och cool som han var så åkte han skateboard, för det gör ju coola killar med självförtroende och utseendet på sin sida. Han åkte rakt på en goodlooking tjej och han ramlade med sina läppar rakt på hennes läppar. Ohojdå, så det kan gå! Men är du finnfri så händer sånna saker. Då får man kyssa snygga människor och man blir cool och får utseendet på sin sida.
Sammanfattning: Finnar = ful, okysst, ocool.
Inga finnar = snygg, kysst och cool.
Jag vill inte vara en galen besserwisser som hatar samhället och alla som är attraktiva. Men ger inte en sådan sorts reklam lite fel budskap? Undermedvetet?
Jag menar, jag blev ju vemodig. Mindervärdskomplexet satte sakta igång sina kugghjul.
Min egna sammanfattning: Clearasil = ful, okysst, ocool.
onsdag 3 september 2008
"That's one small step for man..."
Värt att göra ett litet footprint-quiz för att åter igen påminnas, eller helt enkelt börja, att leva grönare. (tyvärr måste man välja att vara australiensare eller amerikan, men egentligen kvittar det vad du väljer.)
Du svarar på olika frågor om dina vanor och livsstil genom att dra en mätare åt höger eller vänster. Du får i början skapa din egen figur som "går runt" i den värld som skapas efter hur du svarar på frågorna. Det är inte på The sims nivå, utan enkelt gjord. Men lite charmig ändå måste jag tillägga.
I slutet får man reda på var skon klämmer i ens livsstil. Om det är maten som man köper som är boven i dramat eller kanske transporterna. Det står även hur många jordklot som skulle behövas om alla levde som dig. Jag fick 4.1 jordklot.
Klickar man vidare ger de förslag på hur man kan pressa ner till lite färre jordklot och därmed en hållbar livsstil. Jag kom ner till 3.7 genom att kryssa i två alternativ till förbättring.
Vill man vara hyperseriös skapar man sig en användare och sparar sin lilla figur och kan utveckla och utmana sitt jordklotsgenomsnitt.
Ett ekologiskt fotspår (eco-footprint) är ett mått på vilket avtryck du lämnar på jorden. Det beräknar hur stor skada du gör i din vardag och för att man verkligen ska inse sanningen omvandlar de måtten till hur många jordklot som behövs för just den sortens livsstil. Och tänker man efter blir man ju chockad. Det är ju helt galet att skapa tre extra jordklot bara för att jag vill köpa nya kläder, köpa exotisk frukt på närköpet och besöka stenhögar i Egypten.
En planet finns, och den är snart slut. Men hey, då har vi finfina chanser att upptäcka resten av universum! "That's one small step for man, one giant leap for mankind."
Du svarar på olika frågor om dina vanor och livsstil genom att dra en mätare åt höger eller vänster. Du får i början skapa din egen figur som "går runt" i den värld som skapas efter hur du svarar på frågorna. Det är inte på The sims nivå, utan enkelt gjord. Men lite charmig ändå måste jag tillägga.
I slutet får man reda på var skon klämmer i ens livsstil. Om det är maten som man köper som är boven i dramat eller kanske transporterna. Det står även hur många jordklot som skulle behövas om alla levde som dig. Jag fick 4.1 jordklot.
Klickar man vidare ger de förslag på hur man kan pressa ner till lite färre jordklot och därmed en hållbar livsstil. Jag kom ner till 3.7 genom att kryssa i två alternativ till förbättring.
Vill man vara hyperseriös skapar man sig en användare och sparar sin lilla figur och kan utveckla och utmana sitt jordklotsgenomsnitt.
Ett ekologiskt fotspår (eco-footprint) är ett mått på vilket avtryck du lämnar på jorden. Det beräknar hur stor skada du gör i din vardag och för att man verkligen ska inse sanningen omvandlar de måtten till hur många jordklot som behövs för just den sortens livsstil. Och tänker man efter blir man ju chockad. Det är ju helt galet att skapa tre extra jordklot bara för att jag vill köpa nya kläder, köpa exotisk frukt på närköpet och besöka stenhögar i Egypten.
En planet finns, och den är snart slut. Men hey, då har vi finfina chanser att upptäcka resten av universum! "That's one small step for man, one giant leap for mankind."
Slapphöna
Ecuador-nederlaget tärde på mig. Jag har inte orkat bry mig sedan resan blev inställd och inte hjälper det med alla som frågar "Hur går det med resan?" och jag står som ett fån och förklarar läget.
Jag jobbar på på Konsum, äter det jag är allergisk mot fast jag inte borde, äter junk fast jag inte borde, kastar bort tid fast jag borde göra saker, tränar inget fastän min kropp skriker efter det.
Nu är det fasen i min lilla låda slut på detta. Och vet ni vad som fick mig att bestämma mig?
MTV-programmet "made". En överviktig kille gick ner 16 kg, lärde sig att ta för sig och blev "Prom king". Grattis mannen!
På ett väldigt tonårigt och töntigt sätt blev jag peppad av detta och tänkte NU ska jag banne mig gå från slapphöna till räserstruts!
Jag gick raka vägen till Konsum och köpte frukt och sedan raka vägen hem och rullade ut en dammig yogamatta och tog fram träningsbyxorna som låg längst ner i byrålådan.
Idag blev det redig mat frukost, lunch och middag och jag har införskaffat en glutenfri kokbok så att jag äter det jag ska. Håret ska färgas, kläder ska slängas/skänkas, flyttlådor ska fyllas och en ny lägenhet intas.
Ett uppryck på det klassiska viset är alltså det som gäller, tänk scenen i "Bridget Jones Dagbok" där hon byter ut patetiska böcker mot stärkande, häller ut sin sprit och kastar ciggen där de hör hemma.
Livsstilsbyte. Förändring. Uppvakning. Nystart. Hälsa. Jag vet inte vad jag ska kalla det.
Den last som jag dock aldrig överger är kaffe. Välsignade beska brunvatten!
Jag jobbar på på Konsum, äter det jag är allergisk mot fast jag inte borde, äter junk fast jag inte borde, kastar bort tid fast jag borde göra saker, tränar inget fastän min kropp skriker efter det.
Nu är det fasen i min lilla låda slut på detta. Och vet ni vad som fick mig att bestämma mig?
MTV-programmet "made". En överviktig kille gick ner 16 kg, lärde sig att ta för sig och blev "Prom king". Grattis mannen!
På ett väldigt tonårigt och töntigt sätt blev jag peppad av detta och tänkte NU ska jag banne mig gå från slapphöna till räserstruts!
Jag gick raka vägen till Konsum och köpte frukt och sedan raka vägen hem och rullade ut en dammig yogamatta och tog fram träningsbyxorna som låg längst ner i byrålådan.
Idag blev det redig mat frukost, lunch och middag och jag har införskaffat en glutenfri kokbok så att jag äter det jag ska. Håret ska färgas, kläder ska slängas/skänkas, flyttlådor ska fyllas och en ny lägenhet intas.
Ett uppryck på det klassiska viset är alltså det som gäller, tänk scenen i "Bridget Jones Dagbok" där hon byter ut patetiska böcker mot stärkande, häller ut sin sprit och kastar ciggen där de hör hemma.
Livsstilsbyte. Förändring. Uppvakning. Nystart. Hälsa. Jag vet inte vad jag ska kalla det.
Den last som jag dock aldrig överger är kaffe. Välsignade beska brunvatten!
onsdag 27 augusti 2008
Ett viktigt meddelande till alla tuggummispottare!
Det tar 30 år för ett tuggummi att förmultna.
Läs det igen:
30 år.
För 30 år sedan var det 1978. Så tuggummin som slängdes på marken på 70-talet har alltså precis förmultnat och blivit till jord.
Låter tuggummi som något som borde slängas på marken, när det heter tugg-"gummi", tar tre decenier på sig att bli till jord och att mamma var så strikt med att "man inte fick svälja det, då blir man dålig i magen"? Låter det som det?
Nej, men sluta då.
Läs det igen:
30 år.
För 30 år sedan var det 1978. Så tuggummin som slängdes på marken på 70-talet har alltså precis förmultnat och blivit till jord.
Låter tuggummi som något som borde slängas på marken, när det heter tugg-"gummi", tar tre decenier på sig att bli till jord och att mamma var så strikt med att "man inte fick svälja det, då blir man dålig i magen"? Låter det som det?
Nej, men sluta då.
måndag 25 augusti 2008
Kulturdöden
Jag har nu spenderat en vecka i Prag och insupit lite ny atmosfär, öl och dessutom smaskat på donuts från morgon till kväll. Donuts gör mig glad.
Jag hade ställt in mig på att restaurangerna endast serverade knödlar (kokt bröd) och fettkorvar och att staden skulle vara ganska tom och blek. På ett charmigt sett. Jag trodde att tjecker gick omkring i slitna kläder, inte kunde ett ord engelska och att staden skulle vara omodern och isolerad. Gudars skymning så fel jag hade.
Först och främst klär dom sig inte i slitna kläder utan helt enkelt i fula kläder (*with the Bodil-standard).
Staden var inte omodern. Tvärtom, det fanns både metro, spårvagn och bussar överallt. Stora köpcentrum. Dior-affärer låg granne med Ralph Lauren och Gucci. Ett eko-café (amen!) och nattklubbar. Och de flesta pratade engelska, iallafall knaggligt med tillhörande gester och ansiktsuttryck. KFC och McDonald's låg i varje litet kvarter.
Det stör mig alltid när jag är ute och reser. Är man ute i en liten by i världens armhåla så finns ändå ett McDonald's etablerat där med Big Mac & Co ständigt flåsandes i nacken på mig. "Ät mig, jag är blekt bröd, sladdrig gurka, brundaskig sallad och "100% nötkött".
Grejer som McDonald's förstör kulturer. För inte hittade jag en enda liten knödel (inte direkt sugen men ätas skulle dom för det gör man i Tjeckien). På hotellet erbjöds endast tre tjeckiska rätter på hela menyn och resten var av utländskt kök.
McDonald's erbjuder snabb billig "god" mat och den lockar såklart. Hur i helsike snabbmat lockar har jag glömt, men världen över finns detta hamburgerfenomen. Ett lands ekonomistandard tar med Big Mac i sina beräkningar för att beräkna skillnader mellan valutor och hur landet är utvecklat (förenklat sagt, eller krångligare beskrivet).
Jag har gett upp hoppet för Sverige - vi har nästan ingen kultur utan har hängivit oss helt till McDonald's. Men när fler och fler länder visar upp samma dåliga beslut blir jag rädd. Jag vill inte åka till Prag för att äta samma sorts hamburgare, som dessutom varken är svensk eller tjeckisk.
Kulturdöden är en epidemi. Mat är kultur. Försvinner maten, försvinner delar av kulturen. Jag älskar mat, jag älskar kultur så jag blir lite grinig när det där stora gula M:et dyker upp runt varje hörn.
Jag vill inte låta som en miljöaktivist-à-la-radikalare-som-kastar-sten-på-McDonald's personal-och-omkullvällter-kedjans-grossistbilar. Jag är inte sådan. Men jag är grinig.
100-tals år gamla vackra krusidullhus... och så M:et.
Jag hade ställt in mig på att restaurangerna endast serverade knödlar (kokt bröd) och fettkorvar och att staden skulle vara ganska tom och blek. På ett charmigt sett. Jag trodde att tjecker gick omkring i slitna kläder, inte kunde ett ord engelska och att staden skulle vara omodern och isolerad. Gudars skymning så fel jag hade.
Först och främst klär dom sig inte i slitna kläder utan helt enkelt i fula kläder (*with the Bodil-standard).
Staden var inte omodern. Tvärtom, det fanns både metro, spårvagn och bussar överallt. Stora köpcentrum. Dior-affärer låg granne med Ralph Lauren och Gucci. Ett eko-café (amen!) och nattklubbar. Och de flesta pratade engelska, iallafall knaggligt med tillhörande gester och ansiktsuttryck. KFC och McDonald's låg i varje litet kvarter.
Det stör mig alltid när jag är ute och reser. Är man ute i en liten by i världens armhåla så finns ändå ett McDonald's etablerat där med Big Mac & Co ständigt flåsandes i nacken på mig. "Ät mig, jag är blekt bröd, sladdrig gurka, brundaskig sallad och "100% nötkött".
Grejer som McDonald's förstör kulturer. För inte hittade jag en enda liten knödel (inte direkt sugen men ätas skulle dom för det gör man i Tjeckien). På hotellet erbjöds endast tre tjeckiska rätter på hela menyn och resten var av utländskt kök.
McDonald's erbjuder snabb billig "god" mat och den lockar såklart. Hur i helsike snabbmat lockar har jag glömt, men världen över finns detta hamburgerfenomen. Ett lands ekonomistandard tar med Big Mac i sina beräkningar för att beräkna skillnader mellan valutor och hur landet är utvecklat (förenklat sagt, eller krångligare beskrivet).
Jag har gett upp hoppet för Sverige - vi har nästan ingen kultur utan har hängivit oss helt till McDonald's. Men när fler och fler länder visar upp samma dåliga beslut blir jag rädd. Jag vill inte åka till Prag för att äta samma sorts hamburgare, som dessutom varken är svensk eller tjeckisk.
Kulturdöden är en epidemi. Mat är kultur. Försvinner maten, försvinner delar av kulturen. Jag älskar mat, jag älskar kultur så jag blir lite grinig när det där stora gula M:et dyker upp runt varje hörn.
Jag vill inte låta som en miljöaktivist-à-la-radikalare-som-kastar-sten-på-McDonald's personal-och-omkullvällter-kedjans-grossistbilar. Jag är inte sådan. Men jag är grinig.
100-tals år gamla vackra krusidullhus... och så M:et.
onsdag 13 augusti 2008
I'm not afraid of dying I just don't want to
På vägen ner till Jönköping stannade tåget i det bortglömda Gällö. Där är allt tyst och stilla trots den förbipasserade trafiken.
Bredvid järnvägen fanns en liten strandpromenad där det gick en liten gubbe med sin rullator. Han stannade när han såg tåget, körde in rullatorn vid sidan av vägen och parkerade innan han satte sig ner och började titta mot oss.
Vi stod i Gällö i cirka 10 minuter och den gamla mannen satt där hela tiden och bara tittade. Tåget stod stilla, han var stilla, Gällö var stilla.
Jag tyckte så synd om honom på något sätt. Hans roligaste stund på dagen var när tåget kom och tog sig en paus innan den skenade iväg igen.
Och det slog mig: vad jag än gör i livet, vilka äventyr jag än råkar ut för och hur meningsfull jag än kan lyckas bli så kommer även jag att tillslut sitta och titta på tåg i min rullator. Det går inte att undkomma vilket jag stundtals inser och detta retar mig. Som ungdom känner man sig oövervinnlig och odödlig.
Jag har en tant inuti mig men jag vill inte ha henne på utsidan också.
Bredvid järnvägen fanns en liten strandpromenad där det gick en liten gubbe med sin rullator. Han stannade när han såg tåget, körde in rullatorn vid sidan av vägen och parkerade innan han satte sig ner och började titta mot oss.
Vi stod i Gällö i cirka 10 minuter och den gamla mannen satt där hela tiden och bara tittade. Tåget stod stilla, han var stilla, Gällö var stilla.
Jag tyckte så synd om honom på något sätt. Hans roligaste stund på dagen var när tåget kom och tog sig en paus innan den skenade iväg igen.
Och det slog mig: vad jag än gör i livet, vilka äventyr jag än råkar ut för och hur meningsfull jag än kan lyckas bli så kommer även jag att tillslut sitta och titta på tåg i min rullator. Det går inte att undkomma vilket jag stundtals inser och detta retar mig. Som ungdom känner man sig oövervinnlig och odödlig.
Jag har en tant inuti mig men jag vill inte ha henne på utsidan också.
fredag 8 augusti 2008
lyckodagen
08.08.08
Det magiska datumet. Tänkte kliva upp klockan 08:08:08 men det blev klockan 09:00 istället. Såklart. Jag gillar att sova.
Mamma gifte sig idag. Det är jag väldigt glad för. Hon var så fin.
OS börjar också idag vilket jag skiter i totalt.
Jag har sett Babel och fått tårar i ögonen samtidigt som jag ätit upp nästan ett helt glasspaket.
Jag har bokat sex stycken körlektioner men fick dem dock i Gunnar Aronssons namn. Hm..? Jag kanske verkligen ser ut som en man ibland.
Så cool kan en lycko-, och rikedomsdag vara.
Det magiska datumet. Tänkte kliva upp klockan 08:08:08 men det blev klockan 09:00 istället. Såklart. Jag gillar att sova.
Mamma gifte sig idag. Det är jag väldigt glad för. Hon var så fin.
OS börjar också idag vilket jag skiter i totalt.
Jag har sett Babel och fått tårar i ögonen samtidigt som jag ätit upp nästan ett helt glasspaket.
Jag har bokat sex stycken körlektioner men fick dem dock i Gunnar Aronssons namn. Hm..? Jag kanske verkligen ser ut som en man ibland.
Så cool kan en lycko-, och rikedomsdag vara.
tisdag 5 augusti 2008
Det blir fel ibland
Ecuador blir avbokat. Budgeten var felräknad och ligger nu på way-over ett belopp jag kan betala. Jag som var så sjukt stolt att jag faktiskt skulle genomföra något jag pratat om länge. Jag brukar inte göra det. Jag blir helt inriktad på en sak en period för att sedan gå över till något annat.
Hur som helst så är jag nu öppen för förslag. Jag funderar på Island/Malaysia/Indien och jobba. Att åka på backpackingresa genom Asien eller jobba i Norge är för "vanligt" om jag får säga så.
Jag sitter uppe om nätterna för att hitta mitt nya äventyr (som antagligen kommer att överges för ännu ett dussintal tills jag är 30 år och är gift och gravid).
bitterheten över att vara just Obestämda Bodil växer per ny hemsida jag besöker som erbjuder sina äventyr.
To be continued...
Hur som helst så är jag nu öppen för förslag. Jag funderar på Island/Malaysia/Indien och jobba. Att åka på backpackingresa genom Asien eller jobba i Norge är för "vanligt" om jag får säga så.
Jag sitter uppe om nätterna för att hitta mitt nya äventyr (som antagligen kommer att överges för ännu ett dussintal tills jag är 30 år och är gift och gravid).
bitterheten över att vara just Obestämda Bodil växer per ny hemsida jag besöker som erbjuder sina äventyr.
To be continued...
söndag 27 juli 2008
Mirakel
Både jag och mina kollegor på Konsum jublar när jag yttrar de ljuva orden:
Jag har semester.
Solen nästa.
Jag har semester.
Solen nästa.
måndag 21 juli 2008
Återigen Konsum
Saker jag avskyr att höra på konsum:
1. "Vad kostar den här?" Allvarligt, tror du att jag kan priset på alla varor i huvudet? Helt allvarligt?
2. - "Drogs kortet?"
- "Nej, du vänder på kortet."
- "Drogs det?"
- "Nej, du VÄNDER på kortet?"
- "Drogs det?"
- "Nej, du har remsan upp och ner."
- "Drogs det?"
- "Nej, det gick inte att läsa. Dra kortet lite snabbare och inte så hårt."
- " Drogs det?"
- "Mmm...." (Fast nej, egentligen)
Förvånansvärt många antal gånger/timma repeteras detta samtal.
4. "Ah, det är underbart att se en kvinna stå på knä sådär."
5. När en vara inte går in i kassan: "Åhå, den kostar gratis!" följt av ett förnöjt skrockande à la där-fick-jag-allt-till-det-riktigt-roligt.
6. - "Du, ja du ja. Jag var här för en timma sedan och handlade men rabbatten drogs inte! Här har du kvittot, titta själv får du se! Jag hade kupongen, ja, det hade jag allt!"
- "Rabatten står här ovanför summan. 1.50 kronor är avdraget efter kupongen."
- "Men usch vilket dåligt kvitto! Det där måste ni ändra!"
- "Oh ja, ett mycket dåligt kvitto! Jag fixar det tills imorgon..." Tror hon att jag har makten till det också? Över en hela matvarukedja? Jag måste ha sett frukstansvärt professionell ut..
1. "Vad kostar den här?" Allvarligt, tror du att jag kan priset på alla varor i huvudet? Helt allvarligt?
2. - "Drogs kortet?"
- "Nej, du vänder på kortet."
- "Drogs det?"
- "Nej, du VÄNDER på kortet?"
- "Drogs det?"
- "Nej, du har remsan upp och ner."
- "Drogs det?"
- "Nej, det gick inte att läsa. Dra kortet lite snabbare och inte så hårt."
- " Drogs det?"
- "Mmm...." (Fast nej, egentligen)
Förvånansvärt många antal gånger/timma repeteras detta samtal.
4. "Ah, det är underbart att se en kvinna stå på knä sådär."
5. När en vara inte går in i kassan: "Åhå, den kostar gratis!" följt av ett förnöjt skrockande à la där-fick-jag-allt-till-det-riktigt-roligt.
6. - "Du, ja du ja. Jag var här för en timma sedan och handlade men rabbatten drogs inte! Här har du kvittot, titta själv får du se! Jag hade kupongen, ja, det hade jag allt!"
- "Rabatten står här ovanför summan. 1.50 kronor är avdraget efter kupongen."
- "Men usch vilket dåligt kvitto! Det där måste ni ändra!"
- "Oh ja, ett mycket dåligt kvitto! Jag fixar det tills imorgon..." Tror hon att jag har makten till det också? Över en hela matvarukedja? Jag måste ha sett frukstansvärt professionell ut..
onsdag 16 juli 2008
Post it
Idag kom mitt paket från I-to-I angående Ecuador-resan. Jag fick en fin t-shirt med rätt passform, såsom jag vill ha den.
Dock har jag nu fått reda på att min engelska inte är så bra som jag tidigare har trott. Över telefon förklarade jag för den glada brittiskan Jill vad min adress var. Jag som bor på adressen med flest åäö:n i i hela stan misslyckades totalt att få den rätt för henne. Postisarna dessa dagar är ju rena genier som lyckades få hit mitt paket på bara en vecka.
Utan ironi, som jag annars kan ha, så hyllar jag posten för deras prestation! Ni är värda alla weinerbröd och kolacookies på konsum. Och då menar jag inte de gamla som personalen får äta upp dan efter, utan rykande färska.
Ett tappert försök till att reda ut oredan. Tur att det bara finns två Bodil Åsberg i Sverige där den ena inte ens tappat första mjölktanden.
Dock har jag nu fått reda på att min engelska inte är så bra som jag tidigare har trott. Över telefon förklarade jag för den glada brittiskan Jill vad min adress var. Jag som bor på adressen med flest åäö:n i i hela stan misslyckades totalt att få den rätt för henne. Postisarna dessa dagar är ju rena genier som lyckades få hit mitt paket på bara en vecka.
Utan ironi, som jag annars kan ha, så hyllar jag posten för deras prestation! Ni är värda alla weinerbröd och kolacookies på konsum. Och då menar jag inte de gamla som personalen får äta upp dan efter, utan rykande färska.
Ett tappert försök till att reda ut oredan. Tur att det bara finns två Bodil Åsberg i Sverige där den ena inte ens tappat första mjölktanden.
torsdag 10 juli 2008
Mitt liv just nu
Underliga texter på skyltar, kartonger och förpackningar m.m. på konsum:
"Cat Meat" Kyckling på fredagar är passé, nu är det kattkött som gäller.
"Coca-Cola åt coc" Säg det med lite svengelska så får du reda på vad coca-cola har för sexuell läggning. Cheap Shot, jag vet. höhö
"Jordgubbskräm med smultronsmak" Ehm, vart var det som det gick fel i produktutvecklingen?
"Dryck med sportsmak" översatt: med smak av svett, energy bars och kvarglömd handduk. Extra näringstillskott av muskelmassa!
"Fanta pin/gråt" Smaken som gör så att halsen bränns och ögonen tåras, endast 14.90!
"Blodcentralen, sil" Stod på en tejpbit på en returnerad läskback. Socker, blod och "sil" blir en rolig kombination!
"Senkundära" Kunden som ramlar in en minut innan stängning, denna nötpåsemix är till dennes ära!
Hänvisar nu vidare till något som inte får missas: www.konsumbloggen.se
"Cat Meat" Kyckling på fredagar är passé, nu är det kattkött som gäller.
"Coca-Cola åt coc" Säg det med lite svengelska så får du reda på vad coca-cola har för sexuell läggning. Cheap Shot, jag vet. höhö
"Jordgubbskräm med smultronsmak" Ehm, vart var det som det gick fel i produktutvecklingen?
"Dryck med sportsmak" översatt: med smak av svett, energy bars och kvarglömd handduk. Extra näringstillskott av muskelmassa!
"Fanta pin/gråt" Smaken som gör så att halsen bränns och ögonen tåras, endast 14.90!
"Blodcentralen, sil" Stod på en tejpbit på en returnerad läskback. Socker, blod och "sil" blir en rolig kombination!
"Senkundära" Kunden som ramlar in en minut innan stängning, denna nötpåsemix är till dennes ära!
Hänvisar nu vidare till något som inte får missas: www.konsumbloggen.se
söndag 6 juli 2008
Tvättråden som ska rädda planeten
Ibland kan jag verkligen förundras över vissa människors totala okunskap kring miljöhotet. Debatten finns överallt omkring oss och jag tror inte att ens den ensamma gubben i utkanten av skogen har missat att vår planet är under förändring.
Men det finns en klick människor som blundat sig igenom detta.
I höstas gick jag och Maria runt i stadens klädaffärer på uppdrag av Naturskyddsföreningens kampanj "Tyg eller otyg". Vi skulle undersöka hur många affärer som sålde ekologisk textil och hur utbudet stod till i vår lilla stad. Vi möttes av tillmötesgående butikspersonal som dock inte hade ekologiskt men var ändå postitiv till att försöka skaffa.
En av de mindre tillmötesgående affärerna var MQ. Jag säger bara OH MY GOOOD!
Bodil: "Hej, jag heter Bodil och vi kommer från Naturskyddsföreningen. Vi är ute och undersöker utbudet av miljömärkt textil i Östersund. Så jag undrar om ni har miljömärkta kläder här på MQ?"
Personal (smått snorkigt): "Ursäkta, hur menar du?"
Bodil: "Jo, jag menar om några av era kläder är av ekologisk bomull utan besprutning eller kanske rentav rättvisemärkta?"
Personal (misstänksam blick och är fortfarande helt oförstående): "Jag försår inte....??? Ehm... Vi har ju tvättråd på alla våra kläder."
Blicken mellan Bodil och Maria: "Är hon helt jävla körd eller!?"
Bodil: "okeej, ja, det var väl inte direkt det vi var ute efter, men ja, tack ändå..."
Personal (betydligt mer snorkig och tror hon vunnit matchen med sina tvättråd: "Mm, hej då."
Men det finns en klick människor som blundat sig igenom detta.
I höstas gick jag och Maria runt i stadens klädaffärer på uppdrag av Naturskyddsföreningens kampanj "Tyg eller otyg". Vi skulle undersöka hur många affärer som sålde ekologisk textil och hur utbudet stod till i vår lilla stad. Vi möttes av tillmötesgående butikspersonal som dock inte hade ekologiskt men var ändå postitiv till att försöka skaffa.
En av de mindre tillmötesgående affärerna var MQ. Jag säger bara OH MY GOOOD!
Bodil: "Hej, jag heter Bodil och vi kommer från Naturskyddsföreningen. Vi är ute och undersöker utbudet av miljömärkt textil i Östersund. Så jag undrar om ni har miljömärkta kläder här på MQ?"
Personal (smått snorkigt): "Ursäkta, hur menar du?"
Bodil: "Jo, jag menar om några av era kläder är av ekologisk bomull utan besprutning eller kanske rentav rättvisemärkta?"
Personal (misstänksam blick och är fortfarande helt oförstående): "Jag försår inte....??? Ehm... Vi har ju tvättråd på alla våra kläder."
Blicken mellan Bodil och Maria: "Är hon helt jävla körd eller!?"
Bodil: "okeej, ja, det var väl inte direkt det vi var ute efter, men ja, tack ändå..."
Personal (betydligt mer snorkig och tror hon vunnit matchen med sina tvättråd: "Mm, hej då."
onsdag 2 juli 2008
Enastående Lithells
Jag måste bara gratulera Lithells korv! De har nu hela 56% kött i sina korvar. Det är till och med mer än hälften. Det är sanna mina ord "riktig grillkorv" det. Och barnens bästa dessutom! En stor gratulation och många varma hälsningar till Lithells korv! Ni har gjort något mäktigt!
Dock, när korven dessutom är fri från gluten, laktos, mjölk, ägg, soja och ärter så kan vi bara spekulera vad återstående 44% består av...?
Dock, när korven dessutom är fri från gluten, laktos, mjölk, ägg, soja och ärter så kan vi bara spekulera vad återstående 44% består av...?
tisdag 24 juni 2008
Golvmoppens era
Jag tog det som en pik att jag fick städ som huvuduppgift på Konsum. Att sitta i kassa känns mer värdigt. Jag har hand om frys också men det försvinner i mängden.
Att vara värdig är en viktig sak för mig. Stolthet och värdighet.
Tråkigt nog så är det något lågt över att städa. Det tyder på dålig utbildning och att man inte har större kompetens eller ambitioner för mer. Specillt när det gäller städning på denna nivå.
Min värdighet vill inte visa mig med en blöt och smutsig golvmopp i en ännu blötare och smutsigare fläck. Jag har varit med i YMP, jag har tagit studenten, jag har lång arbetserfarenhet.
Och "De nya invaders" får sitta i kassan, vara trevlig och behålla stoltheten.
Som sagt, jag tog det som en pik. Den vetskapen drar mig längre härifrån. Från jobbet och staden. Från städning med blöt golvmopp.
Men nu när jag inte kan stå på lagret och gömma mig och min golvmopp så kan jag ju i alla fall göra det bästa av denna månad som kommer och göra ett hell of a job!
Att vara värdig är en viktig sak för mig. Stolthet och värdighet.
Tråkigt nog så är det något lågt över att städa. Det tyder på dålig utbildning och att man inte har större kompetens eller ambitioner för mer. Specillt när det gäller städning på denna nivå.
Min värdighet vill inte visa mig med en blöt och smutsig golvmopp i en ännu blötare och smutsigare fläck. Jag har varit med i YMP, jag har tagit studenten, jag har lång arbetserfarenhet.
Och "De nya invaders" får sitta i kassan, vara trevlig och behålla stoltheten.
Som sagt, jag tog det som en pik. Den vetskapen drar mig längre härifrån. Från jobbet och staden. Från städning med blöt golvmopp.
Men nu när jag inte kan stå på lagret och gömma mig och min golvmopp så kan jag ju i alla fall göra det bästa av denna månad som kommer och göra ett hell of a job!
söndag 22 juni 2008
maten på faten
I en burk potatissallad finns mellan 10-15 E:nr. Konserveringsmedlet Kaliumsorbat (E 202) förekom hela fyra gånger i en och samma burk med potatissallad. Detta ämne påverkar nitriter och nitrater och bildar tillsammans mutagena kemiska föreningar.
Låter detta lite invecklat och har du inte helt koll på begreppen?
Det är synd, för E202 äter du så gott som dagligen faktiskt.
Smått äckligt, mm.
Låter detta lite invecklat och har du inte helt koll på begreppen?
Det är synd, för E202 äter du så gott som dagligen faktiskt.
Smått äckligt, mm.
måndag 16 juni 2008
Science of Sleep
Vissa nätter, när man precis gått och lagt sig i tid för att orka med morgondagens arbetstimmar, så göra kroppen en slags revolt. Som när man var liten och gnällde "Nej, jag vill inte gå och lägga mig!".
Jag brukar kunna somna rätt så fort, men när kroppen vill revoltera är jag chanslös. Det är som om en hel militärorkester slår med metallslevar på kastrulllock samtidigt som de i perfekt symbios vrålar "SOMNA!" medan de går med bestämda steg runt runt i mitt huvud. Trots deras ansträngningar så hjälper det mig inte särskilt mycket.
Sedan kan jag känna varje spänd muskel i kroppen som ligger och sprätter och kokar och riktigt tar revolten på allvar. Varje muskel får sin egen vilja och jag kan inte hålla alla i shack samtidigt. Alltid är det en muskel som lyckas komma undan och förstöra min insomning.
Frank spänner ut klorna ytterligare en gång och drar snabbt och nervöst de oklippta naglarna på min lämlästade soffa. Han vet så mycket väl att han inte får, men han tror att jag sover. Men bäst att riva snabbt ifall att.
Militärorkestern går ännu ett varv runt i huvudet, skriker ännu lite högre så att befallningen har större chans att verkställas."SOMNA!" En till muskel smiter undan min kontroll och följs av tre andra. Frank river snabbt i soffan igen, kraxar, river.
Klockan är halv tre på morgonen när jag äntligen somnar. Om 4 timmar ska jag vara på jobbet.
Jag brukar kunna somna rätt så fort, men när kroppen vill revoltera är jag chanslös. Det är som om en hel militärorkester slår med metallslevar på kastrulllock samtidigt som de i perfekt symbios vrålar "SOMNA!" medan de går med bestämda steg runt runt i mitt huvud. Trots deras ansträngningar så hjälper det mig inte särskilt mycket.
Sedan kan jag känna varje spänd muskel i kroppen som ligger och sprätter och kokar och riktigt tar revolten på allvar. Varje muskel får sin egen vilja och jag kan inte hålla alla i shack samtidigt. Alltid är det en muskel som lyckas komma undan och förstöra min insomning.
Frank spänner ut klorna ytterligare en gång och drar snabbt och nervöst de oklippta naglarna på min lämlästade soffa. Han vet så mycket väl att han inte får, men han tror att jag sover. Men bäst att riva snabbt ifall att.
Militärorkestern går ännu ett varv runt i huvudet, skriker ännu lite högre så att befallningen har större chans att verkställas."SOMNA!" En till muskel smiter undan min kontroll och följs av tre andra. Frank river snabbt i soffan igen, kraxar, river.
Klockan är halv tre på morgonen när jag äntligen somnar. Om 4 timmar ska jag vara på jobbet.
söndag 15 juni 2008
En helt ny karriär
Har nu i kanske åratal tittat på ams.se efter ett passande jobb för mig utomlands. Danmark har visst en del att erbjuda!
klicka upp bilden och känn min upplysning.
(Ännu mer humor är att det kan tolkas på två sätt)
klicka upp bilden och känn min upplysning.
(Ännu mer humor är att det kan tolkas på två sätt)
lördag 14 juni 2008
Soldrömmar
Jag drömde en egendomlig dröm denna natt. Jag hade precis tagit studenten och sedan stod jag och vännerna i mitt vardagsrum när det plötsligt började lysa extremt ljust på himmlen. Det var solen som kolliderade med jorden. Mitt in i min lägenhet strömmade ljuset in med enorm värme. Jag trodde inte att vi skulle överleva. Men det gjorde vi.
När ljuset försvann succesivt och jag kunde se igen såg jag att hela lägenheten utstrålade ett klart vitt ljus. Inget var bränt eller förstört. Bara varmt.
Sedan kom Josefin över och var så bekymrad. Hon frågade mig om det är bäst med kondom eller p-piller.
Jag stängde in lite av solen i en burk. Det kan vara bra att spara på sig ett lager sol innan vintern är tillbaka igen.
När ljuset försvann succesivt och jag kunde se igen såg jag att hela lägenheten utstrålade ett klart vitt ljus. Inget var bränt eller förstört. Bara varmt.
Sedan kom Josefin över och var så bekymrad. Hon frågade mig om det är bäst med kondom eller p-piller.
Jag stängde in lite av solen i en burk. Det kan vara bra att spara på sig ett lager sol innan vintern är tillbaka igen.
torsdag 12 juni 2008
eko är reko
Det finns en sak som gör mig speciellt glad i min gröna själ.
Det värmer i hela hjärtat när jag ser en ny eko-vara i matvarubutikernas hyllor. Det är sant! Hur lamt och töntigt det än låter så är det sant. De ger mig ett hopp på mänskligheten, att vi faktiskt kan göra världen till det bättre. Kan vi övergå till det ekologiska så är vi en liten bit på vägen.
Men sedan sneddar min blick lite ner till vänster i hyllan, och vad står inte där om inte en likadan produkt fast 5 kronor billigare märkt med Eldorado. Där försvinner lyckan som ett isvaksbad.
Och jag har ett riktigt liv nu. Men vad gör man med ett sådant när man bara ser på det man mist?
Det värmer i hela hjärtat när jag ser en ny eko-vara i matvarubutikernas hyllor. Det är sant! Hur lamt och töntigt det än låter så är det sant. De ger mig ett hopp på mänskligheten, att vi faktiskt kan göra världen till det bättre. Kan vi övergå till det ekologiska så är vi en liten bit på vägen.
Men sedan sneddar min blick lite ner till vänster i hyllan, och vad står inte där om inte en likadan produkt fast 5 kronor billigare märkt med Eldorado. Där försvinner lyckan som ett isvaksbad.
Och jag har ett riktigt liv nu. Men vad gör man med ett sådant när man bara ser på det man mist?
fredag 6 juni 2008
den vita mössan
Detta med att vara student var ju då inte riktigt vad jag tänkt mig. Jag kände mig mest utanför gemenskapen igår på studentdagen. Alla andra vet det här med att festa och dricka och skrika och vara social med tio personer på samma gång.
Och självklart försökte jag vara en äkta student. Jag hade en vit mössa på mig. Jag hade en flaska i handen. Och jag skrek och vinkade från flaket till varenda levande varelse som passerade. Men jag kunde ibland bara stanna upp, titta mig runt och fråga mig själv vad fan det är för kul med detta.
Jag finner det inte roande och den vetskapen gnager i huvudet på mig. Jag vet mycket väl att det bor en äldre dam inuti mig som tar över ibland och håller mig tillbaka. Hon är stark. Speciellt när hon tycker att jag gått för långt. När jag håller på att tappa respekten och min värdighet.
Men ni vet, den äldre generationen har ju helt andra uppfattningar om hur man ska bete sig. Skriker jag lite för högt eller häller i mig lite för mycket alkohol är hon där och hötter näven mot mitt stackars kuvade ungdomshjärta. Ja, hon är stark den damen.
Dock har jag tagit studenten, troligtvis med värdigheten i behåll. Och fast jag klagar på min tant och hon klagar på mig ibland så tycker vi faktiskt om varandra. Nu ska vi dricka lite te. God natt.
Och självklart försökte jag vara en äkta student. Jag hade en vit mössa på mig. Jag hade en flaska i handen. Och jag skrek och vinkade från flaket till varenda levande varelse som passerade. Men jag kunde ibland bara stanna upp, titta mig runt och fråga mig själv vad fan det är för kul med detta.
Jag finner det inte roande och den vetskapen gnager i huvudet på mig. Jag vet mycket väl att det bor en äldre dam inuti mig som tar över ibland och håller mig tillbaka. Hon är stark. Speciellt när hon tycker att jag gått för långt. När jag håller på att tappa respekten och min värdighet.
Men ni vet, den äldre generationen har ju helt andra uppfattningar om hur man ska bete sig. Skriker jag lite för högt eller häller i mig lite för mycket alkohol är hon där och hötter näven mot mitt stackars kuvade ungdomshjärta. Ja, hon är stark den damen.
Dock har jag tagit studenten, troligtvis med värdigheten i behåll. Och fast jag klagar på min tant och hon klagar på mig ibland så tycker vi faktiskt om varandra. Nu ska vi dricka lite te. God natt.
söndag 25 maj 2008
The Todd time
Oh yes, it's the Todd! Källan till min inspiration och mitt eviga tjat om denna "cyber high five *klatsch* seeend!" Watch and be astonished!
http://www.youtube.com/watch?v=skT9cgArPp4
För övrigt ett totalt onödigt inlägg.
http://www.youtube.com/watch?v=skT9cgArPp4
För övrigt ett totalt onödigt inlägg.
söndag 18 maj 2008
greppa ratten
Jag är vanligtvis en kluven människa. Det är svårt att veta vad man vill. Speciellt vid stora livsvägskäl. Man liksom famlar runt i ett rum fullt med spelkulor på golvet. Vilka ansträngningar man än gör så kan man inte stå stilla och stabilt på golvet.
Jag har verkligen skapat mig empati för Prästens lilla kråka. "Än slank hon hit, och än slank hon dit och än slank hon ner i diket!"
Jag tror inte på Gud eller liknande ting. Jag tror oftast inte på ödet. Man är sin egen chaufför. Men vid vissa tillfällen känner jag mig som passageraren, precis som kråkan i barnvisan. Jag sitter där i baksätet och ser vägen slingra sig fram, dela sig, bli skumpig, bli rak, bli lerig, bli asfalterad.
Och jag är inte bara passagerare i min egen bil, nej, jag är vilse också. Bilen saknar GPS eller ens en vanlig papperskarta. Det enda som kan leda mig framåt är att lita på magkänslan och bara åka med i illfart genom landkskapet. För fort går det, i ett jehu!
Men snart ska jag ta initiativet till att slänga mig mot framsätet och ta tag i ratten, bromsa en aningens mot tidens framfart och lägga in botox i pannan och runt ögonen. Visst att jag har empati för prästens kråka, men kråkfötter vid ögonen är att gå för långt.
Jag är rädd för att åldras. Jag är rädd för att få ett liv där jag sitter på kontor. Jag är rädd för att inte åstadkomma något. Jag är så oerhört rädd för att sitta i gungstolen på ålderns höst och vara bitter för att jag aldrig fick se Egyptens pyramider eller rädda havssköldpaddor på Costa Ricas kust.
Jag har verkligen skapat mig empati för Prästens lilla kråka. "Än slank hon hit, och än slank hon dit och än slank hon ner i diket!"
Jag tror inte på Gud eller liknande ting. Jag tror oftast inte på ödet. Man är sin egen chaufför. Men vid vissa tillfällen känner jag mig som passageraren, precis som kråkan i barnvisan. Jag sitter där i baksätet och ser vägen slingra sig fram, dela sig, bli skumpig, bli rak, bli lerig, bli asfalterad.
Och jag är inte bara passagerare i min egen bil, nej, jag är vilse också. Bilen saknar GPS eller ens en vanlig papperskarta. Det enda som kan leda mig framåt är att lita på magkänslan och bara åka med i illfart genom landkskapet. För fort går det, i ett jehu!
Men snart ska jag ta initiativet till att slänga mig mot framsätet och ta tag i ratten, bromsa en aningens mot tidens framfart och lägga in botox i pannan och runt ögonen. Visst att jag har empati för prästens kråka, men kråkfötter vid ögonen är att gå för långt.
Jag är rädd för att åldras. Jag är rädd för att få ett liv där jag sitter på kontor. Jag är rädd för att inte åstadkomma något. Jag är så oerhört rädd för att sitta i gungstolen på ålderns höst och vara bitter för att jag aldrig fick se Egyptens pyramider eller rädda havssköldpaddor på Costa Ricas kust.
Samtidigt är jag trött på mitt liv och mina mål. Varför når jag inte bromspedalen, och varför kan ingen hoppa in i min bil och ta tag i den där jävla ratten?
onsdag 14 maj 2008
Konserv
Idag när jag packade upp åtskilliga varor slog tanken mig att jag är oerhört konservativ. I mina ögon är konservativt ett negativt ord, nästan lite fult. Är man konservativ ogillar man förändringar och vill ha allt som förut med kungahuset som regerar och adeln är mer värd än de övriga bonnfolket.
Så insikten om att jag är konservativ var ju inte den mest upplyftande av insikter. Jag kom att tänka på en man från några sommrar sedan som handlade hos mig. Han var arg över att vi inte hade en mjölk med längre hållbarhet inne. Jag var nära på att för ett ögonblick kleta av mitt påklistrade leende och informera herrn om att mjölken faktiskt alltid har haft en hållbarhet på ett par dagar och att det är sjukt och obiologiskt att en mjölk ska hålla i fjorton dar. För det är på det sättet som jag är konservativ. Maten ska inte vara som den är idag. Mjölken ska inte hålla i två veckor. Sylten ska inte vara sådär röd. Bananen ska inte vara så stor. Det är inte naturligt. Det är påhittad kemikaliemat och det ondskefulla i det hela är att vi ser det som normalt. Vi vet inte ens längre hur riktig mat ser ut. Ekologiskt ser ju därför kanske inte lika stort och mäktigt ut som kemikaliematen för den är just helt naturlig. Så som den ska vara.
Så gubbe lille som vill ha den onaturliga mjölken fick ett hastigt nej och fick lunka iväg utan "långmjölk". Nu har vi ju dock fått in den där gudsförgätna mjölken. Men trenden är även så att en hederlig gammaldags mjölk som inte är homogeniserad finns att skåda på hyllan där den står rakryggad bredvid den ekologiska grädden.
Så insikten om att jag är konservativ var ju inte den mest upplyftande av insikter. Jag kom att tänka på en man från några sommrar sedan som handlade hos mig. Han var arg över att vi inte hade en mjölk med längre hållbarhet inne. Jag var nära på att för ett ögonblick kleta av mitt påklistrade leende och informera herrn om att mjölken faktiskt alltid har haft en hållbarhet på ett par dagar och att det är sjukt och obiologiskt att en mjölk ska hålla i fjorton dar. För det är på det sättet som jag är konservativ. Maten ska inte vara som den är idag. Mjölken ska inte hålla i två veckor. Sylten ska inte vara sådär röd. Bananen ska inte vara så stor. Det är inte naturligt. Det är påhittad kemikaliemat och det ondskefulla i det hela är att vi ser det som normalt. Vi vet inte ens längre hur riktig mat ser ut. Ekologiskt ser ju därför kanske inte lika stort och mäktigt ut som kemikaliematen för den är just helt naturlig. Så som den ska vara.
Så gubbe lille som vill ha den onaturliga mjölken fick ett hastigt nej och fick lunka iväg utan "långmjölk". Nu har vi ju dock fått in den där gudsförgätna mjölken. Men trenden är även så att en hederlig gammaldags mjölk som inte är homogeniserad finns att skåda på hyllan där den står rakryggad bredvid den ekologiska grädden.
Hälften av oss står och sliter i produkter som är snabba och lätta, medan andra halvan sliter åt motsatt håll och efterfrågar ekologiskt surdegsbröd och fetare mjölk.
Vem vinner dragkampen?
torsdag 8 maj 2008
kannibal, anus och häxa
Vad har dessa tre ord i rubriken gemensamt? Förutom att alla tre innehåller ett a så är det också mig, bodil, som de har gemensamt. Trott eller ej!
Föreställ dig denna scen: soligt väder, östersunds torg, take away-kaffe, allmänt prat kring bal och sådant. Okej, du har målat upp bilden?
Johanna kläcker plötsligt ur sig kommentaren:
- "Du är ju mer kannibal än köttätare!"
- "Mäh, jag äter ju inte andra människor!" Svarar jag nästan lite förnärmat.
- "Jamen du äter ju hellre barn än annat kött då du hatar barn."
Okej, så nu är jag kannibal. 2/3 ordförklaringar kvar.
Scenen är i soffan hos Moa och Johanna. Vi ser en unge i reklamen mellan So you think you can dance. Jag kommenterar ungen, precis som jag brukar.
- "Den är helt vanställd! Opropertionelig. En stor hudklump."
Jennyfer kommenterar detta kort och gott:
- "Du är en häxa."
Tack.
Ord tre är värst (ur min synvinkel). Scenen är att vi går ett gäng på stan. Jag med min cykel. Det är varmt och jag har en stor ylletröja på mig. De andra kollar på mig och sedan på Dina som skrattar hysteriskt, Moa likaså. De andra går framför med lite skyldiga blickar. Eftersom jag är så paraniod tror jag självklart att de skrattar åt mig och frågar gång på gång vad som är felet. "Inget" säger det och jag tror på dem. They are my friends. Vi fortsätter färden genom stan och jag fattar inte vad som kan vara så roligt. Övertrötta stollar!
Dina mummlar något om "nollning" och jag anar ugglor i mossen, trots deras försäkringar om att allt står rätt till. Dock som försiktighetsåtgärd känner jag med handen över ryggen och vad sitter inte där om inte en illgrön post-it där det står med stora bokstäver "ANUS" och en pil i rätt rikting. Jag har blivit lappad! The miniversion of Punk'd.
Jag är så känslig mot sådana saker och tyckte att det var rejält pinsamt. Att bli lappad är ett av de lägre sätten att bli skämtad med, för den som lappas.
Hade dock någon av de andra i mitt följe blivit lappad hade jag vikt mig dubbel på stengatan av skratt, det måste jag ju erkänna. Men när det gäller mig själv så är jag mindre road. Denna natt ska ägnas åt hämndaktioner. En människa som inte skäms för något, som fröken Dina, hur får man den att skämmas?
Föreställ dig denna scen: soligt väder, östersunds torg, take away-kaffe, allmänt prat kring bal och sådant. Okej, du har målat upp bilden?
Johanna kläcker plötsligt ur sig kommentaren:
- "Du är ju mer kannibal än köttätare!"
- "Mäh, jag äter ju inte andra människor!" Svarar jag nästan lite förnärmat.
- "Jamen du äter ju hellre barn än annat kött då du hatar barn."
Okej, så nu är jag kannibal. 2/3 ordförklaringar kvar.
Scenen är i soffan hos Moa och Johanna. Vi ser en unge i reklamen mellan So you think you can dance. Jag kommenterar ungen, precis som jag brukar.
- "Den är helt vanställd! Opropertionelig. En stor hudklump."
Jennyfer kommenterar detta kort och gott:
- "Du är en häxa."
Tack.
Ord tre är värst (ur min synvinkel). Scenen är att vi går ett gäng på stan. Jag med min cykel. Det är varmt och jag har en stor ylletröja på mig. De andra kollar på mig och sedan på Dina som skrattar hysteriskt, Moa likaså. De andra går framför med lite skyldiga blickar. Eftersom jag är så paraniod tror jag självklart att de skrattar åt mig och frågar gång på gång vad som är felet. "Inget" säger det och jag tror på dem. They are my friends. Vi fortsätter färden genom stan och jag fattar inte vad som kan vara så roligt. Övertrötta stollar!
Dina mummlar något om "nollning" och jag anar ugglor i mossen, trots deras försäkringar om att allt står rätt till. Dock som försiktighetsåtgärd känner jag med handen över ryggen och vad sitter inte där om inte en illgrön post-it där det står med stora bokstäver "ANUS" och en pil i rätt rikting. Jag har blivit lappad! The miniversion of Punk'd.
Jag är så känslig mot sådana saker och tyckte att det var rejält pinsamt. Att bli lappad är ett av de lägre sätten att bli skämtad med, för den som lappas.
Hade dock någon av de andra i mitt följe blivit lappad hade jag vikt mig dubbel på stengatan av skratt, det måste jag ju erkänna. Men när det gäller mig själv så är jag mindre road. Denna natt ska ägnas åt hämndaktioner. En människa som inte skäms för något, som fröken Dina, hur får man den att skämmas?
tisdag 6 maj 2008
Zapp Zapp!
Den zappande genarationen är den nya generationen. Aldrig är vi nöjd. Aldrig stannar vi för länge på en sak, en plats, en aktivitet. "Zapp, zapp!" Nytt, nytt! Inte ens valios yoghurtshot kan få oss att slå oss till ro. Även en shot ska drickas fort och sedan står nästa uppgift på vår tröskel.
Zapp zapp hela varvet runt på tv:ns kanalutbud.
Zapp zapp genom de hundratals låtarna i iTunes.
Zapp zapp mellan blogg, bilddagboken, facebook.
Zapp zapp mellan arg, glad, introvert, extrovert.
Zapp zapp genom skolans lektioner.
Zapp zapp mellan olika jobb.
Zapp zapp till jordens alla hörn.
Zapp zapp mellan nykter och onykter.
Zapp zapp i stadens klädaffärer.
Jag väntar på Den nöjda generationen, den som redan en gång gått förbi oss. Tänk den tiden då vi var så totalt fascinerande av att den nya lilla lådan i vardagsrummet visade miniatyrer av människor! Tänk de som för första gången pratade med varandra via telefon. Och tänk att det faktiskt var rätt nyligen som den första människan googlade och fann information, nöjd och glad över hur snabbt det gick. När vi får för mycket, vill vi ha mer. Ge oss mindre och vi anpassar oss.
Zapp zapp hela varvet runt på tv:ns kanalutbud.
Zapp zapp genom de hundratals låtarna i iTunes.
Zapp zapp mellan blogg, bilddagboken, facebook.
Zapp zapp mellan arg, glad, introvert, extrovert.
Zapp zapp genom skolans lektioner.
Zapp zapp mellan olika jobb.
Zapp zapp till jordens alla hörn.
Zapp zapp mellan nykter och onykter.
Zapp zapp i stadens klädaffärer.
Jag väntar på Den nöjda generationen, den som redan en gång gått förbi oss. Tänk den tiden då vi var så totalt fascinerande av att den nya lilla lådan i vardagsrummet visade miniatyrer av människor! Tänk de som för första gången pratade med varandra via telefon. Och tänk att det faktiskt var rätt nyligen som den första människan googlade och fann information, nöjd och glad över hur snabbt det gick. När vi får för mycket, vill vi ha mer. Ge oss mindre och vi anpassar oss.
Övning till dig själv: titta bara på SVT 1 i en vecka. Känns det för hårt kan du ju iallafall sluta zappa när reklamen kommer. Bli den nya medlemmen i Den nöjda generationen.
fredag 2 maj 2008
Bodil II
Jag satt mitt i lugnan ro och skreksjöng till kent och googlade på mitt eget namn medan jag väntar på ett sms från mamma som gör att jag kan posta ett viktigt brev. Mitt i refrängen så visar google en länk till en sida från Röste utanför bollnäs. Det är ett gästboksinlägg av något slag där Jill och Bodil Åsberg har skrivit. Jag funderar helt vilt i huvudet när jag var i Röste och vem fanken är Jill? Jag är ju den enda i Svea Rike som heter Bodil Åsberg så detta måste vara ett missförstånd. Jag har ju aldrig varit i Röste och känner inte en kotte som heter Jill.
Gamla Bodil Åsberg ut.
Och jag hann inte ens fylla 20 år.
Jag gick in på sidan och får då se min största fiende: en bebis! Den sitter och är glad med en nappflaska i handen och har en såndär cool sjömanströja med ränder på. Den fräckisen heter också Bodil Åsberg. Jag är inte längre unik. Min värld faller sönder och Bodil Åsberg II ser även coolare ut än mig.
Bara att acceptera, nya Bodil Åsberg in.Gamla Bodil Åsberg ut.
Och jag hann inte ens fylla 20 år.
tisdag 29 april 2008
Paris, Je t'aime
För på pricken datumet för ett år sedan var jag i Paris. Där hände allt och ingenting.
Där såg jag allt och ingenting. Där blir dröm verklighet,och verklighet blir till dröm.
Där såg jag allt och ingenting. Där blir dröm verklighet,och verklighet blir till dröm.
Alla som är så lyriska kring Paris, och pratar om hur allt är lite mer magiskt där än på andra platser, har rätt. Paris är ett knippe magi blandat med dyrt kaffe och vykortsaffärer. Red light blandat med röd-vit-rutiga dukar. Metrostationer blandat med snirkliga balkongstaket. Men främst magin. Man kan känna smaken av den så fort man öppnar balkongdörren. Visst smakar den lite avgaser och fukt, men det är den mest underbara smak jag känt.
lördag 26 april 2008
The tribute
Jag är så fascinerad av denna flytande livsmedelsvara. Den finns i de flesta kök. Från Frankrike eller Italien. Är mer eller mindre jungfru. Grönare eller gulare färg. Djupare eller lättare smak.
Olivolja.
Vad kan man tänkas göra med den mån tro?
1. Matlagning: lättare än smör eller margarin, ibland får maten bättre smak och är man en av dom som Gud glömde och är mjölkallergiker så är olivoljan ett bra alternativ.
2. I ansiktet: för rengöring, sminkborttagning och "moisturising cream". 3 in 1! Så Ebba Von Sydow och hennes crew kan ju slänga sig i golvet inne på NK med sina Yves Saint Laurent-krämer för 500 kr/ml. De kan istället byta upp sig till olivoljan som är betydligt mer naturlig och kostar bara 50 kr på konsum.
3. Klisterborttagning: jag hade ett antal "stickers" på mitt kylskåp och när jag blev less på dem och rev bort dom fastnade själva klistret. Oh my gosh vad jag gnuggade knogarna av mig! Jag använde en massa såpa, diskmedel, disksvamp, trasa och klöste tillochmed med naglarna. Till sist tänkte jag "vad kan ofta utföra mirakel?" och direkt tänkte jag på oljan. Och tror ni banne mig inte att klistret försvann på ögonblicket när jag kladdade på olivoljan!
Så detta inlägg är en tribute till olivoljan. Och jag tror att alla förstår att jag självklart menar ekologisk olja. Något annat går inte för sig.
Olivolja.
Vad kan man tänkas göra med den mån tro?
1. Matlagning: lättare än smör eller margarin, ibland får maten bättre smak och är man en av dom som Gud glömde och är mjölkallergiker så är olivoljan ett bra alternativ.
2. I ansiktet: för rengöring, sminkborttagning och "moisturising cream". 3 in 1! Så Ebba Von Sydow och hennes crew kan ju slänga sig i golvet inne på NK med sina Yves Saint Laurent-krämer för 500 kr/ml. De kan istället byta upp sig till olivoljan som är betydligt mer naturlig och kostar bara 50 kr på konsum.
3. Klisterborttagning: jag hade ett antal "stickers" på mitt kylskåp och när jag blev less på dem och rev bort dom fastnade själva klistret. Oh my gosh vad jag gnuggade knogarna av mig! Jag använde en massa såpa, diskmedel, disksvamp, trasa och klöste tillochmed med naglarna. Till sist tänkte jag "vad kan ofta utföra mirakel?" och direkt tänkte jag på oljan. Och tror ni banne mig inte att klistret försvann på ögonblicket när jag kladdade på olivoljan!
Så detta inlägg är en tribute till olivoljan. Och jag tror att alla förstår att jag självklart menar ekologisk olja. Något annat går inte för sig.
torsdag 24 april 2008
människan före allt?
Okej, jag ber om eran förlåtelse då jag nu måste häva ur mig miljönörderier. Allmänbildning kan vi kalla det.
Ni vet ålar? (ja, detta inlägg handlar om ålar) Visste ni att de kan bli över 150 år? Att alla ålar kommer från Sargossahavet vid Västindien och att de strax innan de dör återvänder dit från hela världen för att leka? Visste ni att de kan kravla upp på land och äta sorkar och fågelungar? Att vi människor aldrig har sett lekande ålar eller när de dör? Visste ni att de ändrar färg fyra gånger under sin livsstid?
Visste ni att under de senaste 20 åren har ålen minskat i antal med mer än 99%!? De har levt på denna jord i över 200 miljoner år. Vi människor har en historia på 40.000 år. Och på 20 år har vi nästan utplånat ålen totalt. Visst är människan fantastisk?
Fiskeriverket skrev i ett pressmeddelande 2003: "Som akut åtgärd föreslår EU-komissionen att allt blankålsfiske skall stoppas, vilket skulle drabba svenskt fiske mycket hårt."
Men jesus, vad ska det bli av yrkesfiskarna om de inte får fånga ål? De kommer inte att kunna köpa tv-spel till sin barn eller åka på charter till Thailand. Nej, sådant kan vi inte gå med på! Höj din röst och utropa med klar stämma:
STÖD YRKESFISKARNA! Köp ål tills du storknar!
RÄDDA YRKESFISKARNA! Charterplanet är snart fullbokat, skynda skynda. Köp ihjäl ålen innan yrkesfiskarna måste gå på A-kassa.
Alltså fan, tänker folk verkligen mer på sig själva än på arter som var här först?
Är det verkligen en sån stor skada för svensk ekonomi om det blir ålfiskestopp?
Förr eller senare sitter alla ålfiskare på pottkanten med urinstanken i näsborrarna och tänker snopet "fan, ålen är ju slut..."
Ni vet ålar? (ja, detta inlägg handlar om ålar) Visste ni att de kan bli över 150 år? Att alla ålar kommer från Sargossahavet vid Västindien och att de strax innan de dör återvänder dit från hela världen för att leka? Visste ni att de kan kravla upp på land och äta sorkar och fågelungar? Att vi människor aldrig har sett lekande ålar eller när de dör? Visste ni att de ändrar färg fyra gånger under sin livsstid?
Visste ni att under de senaste 20 åren har ålen minskat i antal med mer än 99%!? De har levt på denna jord i över 200 miljoner år. Vi människor har en historia på 40.000 år. Och på 20 år har vi nästan utplånat ålen totalt. Visst är människan fantastisk?
Fiskeriverket skrev i ett pressmeddelande 2003: "Som akut åtgärd föreslår EU-komissionen att allt blankålsfiske skall stoppas, vilket skulle drabba svenskt fiske mycket hårt."
Men jesus, vad ska det bli av yrkesfiskarna om de inte får fånga ål? De kommer inte att kunna köpa tv-spel till sin barn eller åka på charter till Thailand. Nej, sådant kan vi inte gå med på! Höj din röst och utropa med klar stämma:
STÖD YRKESFISKARNA! Köp ål tills du storknar!
RÄDDA YRKESFISKARNA! Charterplanet är snart fullbokat, skynda skynda. Köp ihjäl ålen innan yrkesfiskarna måste gå på A-kassa.
Alltså fan, tänker folk verkligen mer på sig själva än på arter som var här först?
Är det verkligen en sån stor skada för svensk ekonomi om det blir ålfiskestopp?
Förr eller senare sitter alla ålfiskare på pottkanten med urinstanken i näsborrarna och tänker snopet "fan, ålen är ju slut..."
måndag 21 april 2008
Våren är kommen
Naturen tog mitt kiss-hot på allvar, tack och lov. Hur mycket vatten skulle jag ha behövt dricka innan liksom? Shit... Men nu är det iaf vår. Jag har plockat tussilago, suttit på torget med en take-away kaffe och känt hur solen har bränt på mina svarta jeans. Och dessutom stötte jag på en fluga.
Igår var jag i kyrkan (weird, I know) och lyssnade på Bellas lillaysters kör. Vi trodde det var en söt liten uppvisning med småbarn men det var en gudstjänst. Hua, malplacerad som sjutton. Men mja, det var rätt intressant. En av ungarna dansade som en 18årig diva och var så inne i sin "dans" att hon glömde bort att sjunga. Och publiken dansade på bänkarna och det spelades trumpet och sjöngs allsång!
Gudars skymning, det var riv i den musikfesten till gudstjänst! Det tyckte iallafall de skrockande tanterna bakom oss. Vi som fortfarande har 100% av hörseln kvar var inte lika imponerad.
Och jag firar 1 månad med magnus idag=) Tiden går fort.
Snart är det studenten också.
Igår var jag i kyrkan (weird, I know) och lyssnade på Bellas lillaysters kör. Vi trodde det var en söt liten uppvisning med småbarn men det var en gudstjänst. Hua, malplacerad som sjutton. Men mja, det var rätt intressant. En av ungarna dansade som en 18årig diva och var så inne i sin "dans" att hon glömde bort att sjunga. Och publiken dansade på bänkarna och det spelades trumpet och sjöngs allsång!
Gudars skymning, det var riv i den musikfesten till gudstjänst! Det tyckte iallafall de skrockande tanterna bakom oss. Vi som fortfarande har 100% av hörseln kvar var inte lika imponerad.
Och jag firar 1 månad med magnus idag=) Tiden går fort.
Snart är det studenten också.
torsdag 17 april 2008
50dagars
Häng-övern är rätt stor idag.
Huvudet bultar.
Ögonen orkar inte hela vägen.
Hjärnan är lite segare än normalt.
Jag tål inte alkoholen lika bra
som när jag var ung.
För let's face it, man är ju inte direkt 18 längre.
Huvudet bultar.
Ögonen orkar inte hela vägen.
Hjärnan är lite segare än normalt.
Jag tål inte alkoholen lika bra
som när jag var ung.
För let's face it, man är ju inte direkt 18 längre.
söndag 13 april 2008
kiss-aktion
Jag får lite dåligt samvete när jag klagar på all snö och kyla. Det är ju bra att det är kallt och att det snöar, iaf ur en klimatsynvinkel.
Men personligen så har jag ingått en pakt med Selma att om snön inte är borta om 14 dagar ska vi själva ta saken i egna händer och kissa bort all snö i hela stan.
Hellre att stan är gul än vit känner jag.
Men personligen så har jag ingått en pakt med Selma att om snön inte är borta om 14 dagar ska vi själva ta saken i egna händer och kissa bort all snö i hela stan.
Hellre att stan är gul än vit känner jag.
tisdag 11 mars 2008
Uppdraget
Idag har jag köpt Uppdraget: Rädda världen!
Så nu ska jag försöka klara ut den helt och hållet innan jag kan kalla mig en riktig miljönörd av äkta vara. Att skicka kottar till miljöminister Andreas Carlgren är lätt, att vara vegetarian i en vecka är ännu mycket lättare då jag redan har varit det i över 200 veckor.
Men att anordna och delta i en nakencykel-demonstration genom stan är nog en av de svåraste nötterna att knäcka...? Sådant kan bara göras i USA. Men det faktum att jag bor i Sverige ska inte stoppa mig att klara ut hela Uppdraget.
Nu ska jag ta mig fan rädda världen!
Andreas Carlgren kommer att få många kottar skickade till sig under sin tid som minister om denna bok slår igenom...
Så nu ska jag försöka klara ut den helt och hållet innan jag kan kalla mig en riktig miljönörd av äkta vara. Att skicka kottar till miljöminister Andreas Carlgren är lätt, att vara vegetarian i en vecka är ännu mycket lättare då jag redan har varit det i över 200 veckor.
Men att anordna och delta i en nakencykel-demonstration genom stan är nog en av de svåraste nötterna att knäcka...? Sådant kan bara göras i USA. Men det faktum att jag bor i Sverige ska inte stoppa mig att klara ut hela Uppdraget.
Nu ska jag ta mig fan rädda världen!
Andreas Carlgren kommer att få många kottar skickade till sig under sin tid som minister om denna bok slår igenom...
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
