Plötsligt välte båten och alla ramlade ner i vatten. Vi tog tag i båtens kant och simmade mot land. Jag blev biten av en liten fisk och fick ett blödande sår på tummen. Jag fick en stor fiskrädsla och skyndade mig upp ur vattnet.
När alla var uppe och båten inhalad på fast mark kom vi på att vi ju måste över sjön igen då stugan låg på andra sidan. Så då var det bara att hoppa ner i vattnet igen som rymde dessa elaka fiskar. När vi hunnit till mitten av sjön vaknade jag till och allt försvann.
Sedan drömde jag att jag skulle till Australien. Äntligen var det dags! Jag, pappa och Mia skulle gå dit. Eller de skulle iallafall följa mig en bit på vägen. Jag skulle säga hej då till mamma men hon försvann bakom några hus. Men vi började gå ändå. Vi hade visst lite bråttom.
Vi gick efter en liten grusväg med lantliga villor på sidorna. Min ryggsäck var lätt att bära och solen sken. När vi började närma oss Australien efter att ha gått i några minuter försvann även pappa och Mia och jag stod helt ensam någonstans i Australien. Det värsta var ändå att Australien var slående likt Sundsvall en slaskig höstmorgon...

1 kommentar:
Hej bodil! Ja ser du vad fint det är i min blogg, alla är snälla som..ja snälla är dom! och det händer massa saker nu, men kommer jag in till östersund så ringer jag dig först av alla. lite osäkert med ledigheten nu bara när säsongen börjat. Men jag ringer! !
Skicka en kommentar