Slapphöna

Ecuador-nederlaget tärde på mig. Jag har inte orkat bry mig sedan resan blev inställd och inte hjälper det med alla som frågar "Hur går det med resan?" och jag står som ett fån och förklarar läget.
Jag jobbar på på Konsum, äter det jag är allergisk mot fast jag inte borde, äter junk fast jag inte borde, kastar bort tid fast jag borde göra saker, tränar inget fastän min kropp skriker efter det.

Nu är det fasen i min lilla låda slut på detta. Och vet ni vad som fick mig att bestämma mig?
MTV-programmet "made". En överviktig kille gick ner 16 kg, lärde sig att ta för sig och blev "Prom king". Grattis mannen!
På ett väldigt tonårigt och töntigt sätt blev jag peppad av detta och tänkte NU ska jag banne mig gå från slapphöna till räserstruts!
Jag gick raka vägen till Konsum och köpte frukt och sedan raka vägen hem och rullade ut en dammig yogamatta och tog fram träningsbyxorna som låg längst ner i byrålådan.
Idag blev det redig mat frukost, lunch och middag och jag har införskaffat en glutenfri kokbok så att jag äter det jag ska. Håret ska färgas, kläder ska slängas/skänkas, flyttlådor ska fyllas och en ny lägenhet intas.
Ett uppryck på det klassiska viset är alltså det som gäller, tänk scenen i "Bridget Jones Dagbok" där hon byter ut patetiska böcker mot stärkande, häller ut sin sprit och kastar ciggen där de hör hemma.
Livsstilsbyte. Förändring. Uppvakning. Nystart. Hälsa. Jag vet inte vad jag ska kalla det.
Den last som jag dock aldrig överger är kaffe. Välsignade beska brunvatten!