Jillaroo

Hej!
Jag lever. Jo, det gor jag allt.
Sista tiden har jag tillbringat pa Jimba Jimba station. 6 x 5 mil stor station. Tusentals kor som travar har och dar. Vackert, varm, kallt. Pa morgonen ar det cirka 4 grader och jag vaknade alltid sonderfrusen. Under dagen stiger temperaturen till 30 grader och matchar okenlandskapet som breder ut sig at alla hall.
Vi har agnat at at "fencing" vilket betyder att vi har tagit ner staket och satt upp nytt. Det var enormt slitigt att ta ner staket. Kilometer langa strackor med gammal staltrad som ska slingras ur stockar. Mina ben ar sa sonderrivna att det ser ut som om jag dragit en rostig gammal gaffel over dem. Shortsbranna, hett.
Frukost klockan 7.30 i familjehuset. Sedan jobbar vi 6-7 timmar uppe pa slatten med bara vatten som proviant. De som kanner mig vet att jag stupar efter 2 timmar utan mat sa dessa dagar har varit en hard provning for mig. Ack och ve. Klockan tre var det lunch, mackor. Sedan middag vid 8-9 pa kvallen. De serverar allt at en och det gar inte att bestamma hur mycket eller lite man vill ata. Det ar artighet har i Australien. Men jag finner det irriterande. Och som ni ser sa ar det lang tid mellan varje maltid. Jag vaxlar mellan att vara hungrig som en varg till matt som en platt.
Vara rum sag ut som taget fran Auschwitz (varning for felstavning!). Tva rostiga gammla sangar, en byra, en glodlampa i taket. Sa enkelt det kan bli. Duschen var ett betongrum med rostiga ror och varmvatten fick vi genom att elda under en liten tank. Strom fanns bara mellan 5 och 10 pa kvallen.
Detta ar riktigt Aussie Outback life. Jag alskar det!

Forlat for den daliga kvaliten pa det jag skriver. Det ar snabbt skrivet pa 5 minuter och jag hinner inte redigera eller tanka sarskilt mycket. Babblar ur mig information, det viktigaste, sen far det vara.
Bilder laddas nog upp i slutet av augusti. Framover foljer en tid av dykning, camping och mil efter mil pa en vag utan trad, kullar, hus. Endast rod sand, doda kangrur och horisonten.

Jag saknar er, tack for att ni kommenterar och skriver, det betyder mycket.
Pa aterseende!
/"Bo"