Och sa var det bara en fagel kvar...

Det blev lite huller om buller nu. Det var ju tankt att jag skulle wwoofa i Mackay i 10 dagar, men nar jag kom dit och kollade mailen sa familjen att det var fullt och att jag skulle forsoka aka nagon annanstans. Jaha, det var ju lite snopet.

Det var bara att hoppa in i Honey Bunny igen och fortsatta med Paul och Leo ett tag till. 300 km senare var vi i Rockhampton och dar fick jag ett spontant infall att hoppa av. Killarna reste vidare och jag stod kvar pa troskeln till mitt hostel och vinkade av dom.

Jag har mitt egna rum! Och en stor dubbelsang! Kan du tanka dig vilken lyx? Jag har inte haft ett eget rum sedan Geraldton och det ar val en sadar 3 manader sedan. Men nar jag packat upp lite saker och borjade smaska pa mitt jordnotssmor sa kande jag mig mest tom. Var ar alla? Hur gor man nar man ar ensam?

Jag tog iPoden, la mig pa sangen och filurade en stund. Tillsist klev jag upp och tog mitt telefonkort och gick till narmaste telefonkiosk. Det var for tomt och tyst pa rummet. Jag testade att ringa ett antal personer men ingen svarade och telefonen svalde hela 1,5 dollar. Muttrandes gick jag tillbaka till mitt rum, tog en kopp te och somnade alldeles for tidigt till livemusiken i baren.

Jag har arligt talat ingen aning om vad jag gor har i Rockhampton eller var jag ska ta mig harnast. Frihet kan jag kalla det.