Precis likadant

Att återvända till Konsum var som att hoppa ett år tillbaka i tiden.
Samma fläck på soffan i personalrummet, samma kunder, samma samtalsämnen, samma skämt från finurliga gubbar.
Vissa kunder kände igen mig och frågade vad som tog av mig och tyckte det var trevligt att jag var tillbaka. Andra stammisar sneglade lite från kön men sa ett vanligt stelt hej med halva fokus på något annat.
Men visst var det tryggt. Jag visste vad som skulle göras så gott som och jag visste vilket tempo jag behövde ha när så att jag kan spara krafter och slippa stressas upp.
Kom hem till potatiskrokettmiddag med Moa och Bella och gick sedan spontant på krogen. Trodde inte ens att en vettig krog existerade i Östersund. Fast vettig var den ju inte. Trängsel och stissliga artonåringar som spanar efter ett byte för natten.
Men det kan man dansa bort om man undviker ögonkontakt. Annars är det klippt och skuret.
Och nu sitter Andrew på planet!