onsdag 20 oktober 2010

Cykelägare

Idag var jag otroligt trött under lektionen. Gustav fick skaka lite på mig några gånger då mitt fokus mest låg på färgerna i min blommiga klänning eller om tjejens hästsvans framför mig var äkta eller fejk (den var fejk kom jag fram till). Anledningen till min trötthet var en lång omgång sällskapsspel och ett antal glas vin under parmiddagen igår. Mycket trevligt, men det blev mycket sent.
Efter den långa lektionen åkte jag iväg med buss ut till en glömd förort utanför stan och träffade en som ville bli av med sin gamla cykel. Hon körde mig i en bil full med barn och vänner till sina föräldrars hem ännu längre från stan, och jag kände mig som om jag kom oinbjuden på en släktträff. Men glad i hågen för det testkörde jag den vita springaren och det klickade direkt mellan oss. Jag betalade, tackade och trampade iväg mot vad jag trodde var centrum. Och iskall som en piggelin rullade jag sedan in framför Andrew, som inte alls vara lika entusiastisk som mig, men godkände dock köpet.
Slutet gott, allting gott!

2 kommentarer:

Anonym sa...

tyeatGrattis till cykeln!! Det måste vara en lättnad! Hitta en till Andrew också!

Kramelikram från Mamsen

Hanna sa...

Dom har inte piggelin här i tysklandet. Ve och föbannelse! Dom har ett korvmuseum dock, men det är knappast något att hurra för. Snarare undrar man hur det mentala läget är i stan.
Jag kan inte förstå att du är i västerås! vilken del bor du i? Jag får alltid lite hemlängtan av att läsa i din anteckningsbok...
grattis till cykeln dock och ha det så fint, princess conzuela.