Det ar dag tva mitt pa dagen. Jag somnade i soffan nar vi samlades runt en film och avsnitt av House igarkvall. Men sedan nar jag kande att det var tillatet att ga och lagga sig var det ljuvligt! En sang, en morkt rum. Och det var inte alls tre killar pa rummet. Bara en.
Men det ar fortfarande svart att komma in i ganget har. Efter att ha hort mig for har de flesta bott har i manader och de flesta ar tyskar. De ar som en familj och jag fattar inte vad de sager. Den enda som pratar engelska hela tiden ar en irlandare (gosh, den dialekten!) och han ar jamt full verkar det som. Hm...? Vilket liv.
Jag ska kolla upp vilket stalle jag ska wwoofa pa nar jag lamnar Perth och det kanske muntrar upp mig. Och kolla pa dagsturer runt om i Perth. Jag fruktar att ga ut pa stan, det ar for varmt. 33 grader sa de pa nyheterna igar och inte ett moln i sikte. Det ar for bra vader.
Jag saknar prickarna over a och o. Och jag saknar alla hemma. Har ar jag som ett ufo med mina konstiga klader, konstig mat och konstigt tal.
Aja, dags att dyka ner i wwoofboken!
Pa aterseende!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
hahahaha dom verkar ju goa! DU, vi hörs på facebook och så, jag har gjort din tröja så säg till när du har en fast adress! och jag blev så sur på mig själv för att jag inte vaknade så jag redan har gjort en låt vid namn Doline. en såndär bodil-låt. ha d gött! det går bra, det ordnar sig med fyllot och tyskarna! kram och kräm /thilda
Skicka en kommentar