Forlat, mina vanner, for att jag inte svarat pa era mail. Jag har inte haft tillgang till en dator under en langre tid. For det mesta maste jag planera, maila nya familjer och sadant.
Men jag mar bra. Tanker pa er hela tiden. Saknar er.
Idag regnar det som aldrig forr. Blaser som aldrig tidigare. Och varat talt fick ta smallen inatt och i soluppgangen sprang vi genom leran och sokte skydd i bilen. Allt var blott och sandigt.
Idag ar jag inte positiv och idag vill jag verkligen, verkligen vara hemma med Frank, film, te, en soffa och alla er som jag tanker pa.
100:e inlagget ar inget jubel.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Min lilla vän, så här är det i livet: för att kunna känna lidelse måste man lida något. Det som kommmer efter denna natt blir bara positivt. Men Bodil, sover du i tält? det är väl inte din grej överhuvudtsget ? Jag tycker iochförsig att det är synd att du får dåliga erfarenheter av tältning, ja du vet vad jag menar. Saknar dig oxå, och skulle inte ha nåt emot att få koka teet åt dig. Ta med dig detta, när det är som mörkast då kommer gryningen !
POK
Systeryster. Inte roligt att höra. Dock är det som vår kloka far säger, det blir bättre :) Saknar dig! Puss
Skicka en kommentar