Men vax upp

Att resa handlar inte bara om noje, upptackter, langa bussresor och mote med nya manniskor. En stor det av det hela ar ocksa att utvecklas, vaxa upp, bli lite mer av ens egna Jaget.
Jag har haft det lite svart att kanna mig bekvam har i Australien. Min identitet blev kvar hemma bestaende av mina vanner, familj, garderoben med mina klader, inredning, jobb, liv. Jag har bara en ryggsack med gamla t-shirts och shorts som for varje dag far annu en flack som inte gar bort.
Jag ar van vid att ha mina smatt underliga klader, halsband, farger och bete mig pa ett speciellt satt. Jag har ett inlart beteende beroende pa vem jag ar med och jag ar bekvam i de roller jag skapat mig hemma.
Har blir jag en ny person for varje familj jag bor hos, for varje person jag pratar med pa bussen, hostlet, affaren, gatan. Hela tiden dyker nya Bodil:ar upp som anpassar sig efter situationen, som en kameleont. Jag borjar bli less pa alla dessa karaktarer och undrar mycket vad som finns bakom dessa skal. Jag ar alla dessa skal dock. Det ar inte falska karaktarer jag visar utat. Det ar bara det att de ar sa manga! Jag vill ena alla dessa Bodil:ar till en (singular) bekvam sann Bodil.
Jag har redan borjat fila bort vissa skarpa kanter och kommit underfund med vad jag ar och inte ar, i grova drag. Exempelvis,
Jag ar bra pa att baka och ar oftast opensinnad.
Jag ar inte gracios, ratt klumpig faktiskt, och avskyr att gora fel.
Det blir lite insikter har och dar. "Aha, det ar sa jag fungerar, tanker, gor!" Jag har till och med ett fysiskt bevis pa att jag borjar bli mer lard och samlar pa mig kunskap - jag borjar fa min forsta visdomstand! Det gor ont att tugga, men ska man vara vis far man lida pin som man inte sager.
Nu ska jag snart ata mitt hembakade appel-och-te-brod, innan jag tillverkar lite tval och satter in en lammstek i ugnen.
Ta ta!