Cykeln blev slängd.

Efter missödet med den påkörda damen har cykeln inte fått komma ut och lufta sig så värst mycket. Han har mest stått med punktering i cykelförrådet och där trodde jag han var säker.
Men när jag kom hem från Jämtland efter att ha varit borta en vecka var han borta!

Jäklarns skit, tänkte jag och förstod att det var Mimer som haft cykelrensning och den vita springaren blivit ett offer i rannsakningarna. Ett argt mail skickades till Mimers kontor med desperat förfrågan om jag kunde få tillbaka min cykel.
Jo då, den fanns kvar i en inhägnad några gator härifrån fick jag höra. Jag sprang direkt till cykelns undsättning och fann honom under en hög med andra kidnappade cyklar.
Och sedan gick vi hand i styre mot solnedgången och levde lyckliga i alla våra dar (tills jag insåg att den ju fortfarande hade punktering och inte tjänade mycket till i slutändan).