Ibland spricker fasaden

Apropå kundbeteende, idag började jag tjafsa med en kund. Eller rättare sagt, han började och jag försökte att inte spricka ut i ilskna tårar och banka på honom med en stock snus.
En sjunde punkt till förra inlägget: Personalen bestämmer inte priserna. Deal with it.

Ett kundmeddelande

Handla gör man ju nästan varje dag, så det är utanför min förståelse hur vissa kan vara så dåliga på detta. Därför får ni här lite vett & etikett på hur man handlar snällt och kassörvänligt.

1. Vänd streckkoden mot er. Kom igen, ingen blixt från klar himmer direkt.

2. Har kassörskan börjat dra dina varor och du kommer på att du glömt att handla något som ligger på andra sidan i affären - betala först och gå och hämta saken sedan. Uppskattas.

3. Blir summan 102,50 eller liknande och du vill vara snäll och ge kassörskan 2,5 så gör det endast om du har mynt i närheten. Undvik om de ligger i en börs djupt ner i väskan under paraplyet, Hänt Extra och näsdukarna. Det tar bara mer tid att stå och iakta en frenetisk utgrävning. Undvikes, alltså. Men tack för tanken.

4. Förlåt, men kunden har inte alltid rätt. Ibland har faktiskt kassörskan rätt, tro det eller ej.

5. Innan du svänger med din rullator, anpassa vrid höger, vänster, höger innan du gör själva svängen. Ömma tår blir ett minne blott.

6. Håll koll på dina barn. För Bodils skull, de är inte alltför poppis hos mig.

Hoppas att detta medför en bättre shoppingupplevelse nästa gång. Tack.

Over and out.

Kråkpuré

En tanke slog mig idag när jag packade upp kattmat och läste etiketterna på de små folieburkarna och påsar med geggigt innehåll. Smakerna blir mer och mer exotiska och tillverkarna tar hela tiden till nya knep för att maten ska verka finare än den är. Lite guldkant runt påsen och snirkliga bokstäver tillsammans med beskrivningen "fint kött av oxe med färska grönsaker". Oxe och grönsaker till en katt?! Vilken katt äter det, egentligen?
Skulle det inte vara mer naturligt med råttsmak istället? "Fint kött av skogsmus, skatinälvor med en paté av fiskrens". Låter inte det lite mer kattigt?
Varför göra allt så svårt? Och det är ju musår i år också så varför inte lansera skogsmus på burk. Eller vad säger ni Whiskas? I think we have a best seller!
Frank får bli min försökskanin.

The heavy breather

Något som jag inte kan vänja mig vid på jobbet är när jag står med huvudet praktiskt taget inne i en hylla, tungan rätt i munnen och koncentrerar mig på att stapla varorna rätt, och någon smyger sig på bakifrån.
Jag är ibland så inne i vad jag gör att jag inte hör de tassande fotstegen och prasslet av deras jacka när de lutar sig närmare. Med en grov mörk röst med lite för mycket andetag viskar de "Kan du beskriva vägen till syltlöken?" Det kan också vara pölsa, rotmospulver eller ströbröd.
Jag avskyr den där tunga rösten tre millimeter från örat och att de alltid säger "Nämen, blev du rädd?". Ja, det ta mig tusan att blev jag! Jag är inte någon himla Chuck Norris som redan vet vad som komma skall. Jag blir rädd när det plötsligt står en vilt främmande person inom min privat bubbla där de tassat sig igenom för den dära syltlökens skull.
Men så återhämtar jag mig snabbt, tar ett knappt märkbart steg bakåt, slänger upp ett leende i ansiktet och visar den hjärtligt vägen till deras syltlök/pölsa/rotmos/ströbröd.

Antagen

Idag över en kopp kaffe i Marias vardagsrum tackade jag ja till Miljövetenskap i Västerås. Ingen återvändo. Klappat och klart!
Blixten slog ner, åskan skallrade i rutorna och tv:n knastrade. Magiskt ögonblick nästan, att kryssa i Ja-rutan och acceptera min tre kommande år i Västerås. Amen.
Tills flytten i slutet av augusti pillar jag på på Konsum och oroar mig över att färdigrätterna tar slut alldeles för fort och om jag beställde nog mycket pommes frites (fallet är oftast att nej, det gjorde jag inte).
Vi inväntar Yran nu och ett tillfälle att släppa ner håret och rocka de lurviga.

Over and out.

Jag är liksom viktigare nu

Inte mycket skrivet på sistone. Inte haft inspiration eller särskilt mycket att skriva om. Semestern är slut och jag jobbar iväg mitt liv på Konsum. Jag står med med händerna i frysarna eller springer jäktat runt och har ett smått förvirrat uttryck i ansiktet, som om jag glömt och tappat något på samma gång.
Men jag trivs ändå. Det hela blir roligare när jag fått ansvar och får beställa varor, göra skyltar och sådana lite viktigare saker. Jag får ett bättre hum om saker och ting och blir därmed lite självsäkrare.
Till helgen har jag ledigt i hela tre dagar, längst på hela sommaren. Då åker jag och sambon till Vapland där jag ska ta igen mig och stressa av rejält.
Och idag var jordgubbarna jättebilliga. Middag.

Over and out.

Semester

Det var skönt att komma ner söderut dit sommaren faktiskt blivit av på riktigt. Resan ner var lång och obekväm, men vädret fint. Torsdagen spenderade jag och Andrew i stadsparken med Molly, där vi åt glass och tittade på den ledsna ponnyn, llamor och hjortar. Ponnyn var verkligen jätteledsen. Han darrade på läppen och stod i ett hörn och tittade sorgset ner i marken. Jag ville bara lyfta upp det lilla livet, ge den en enorm kram och viska att den var så söt och mysig.
Dagen avslutades med en biltur runt Axamo och picknick vid en liten sjö med Mia och Alex.
Fredagen var lugn och vi gick på after work med Kim och åt marängschwiss tills vi mådde illa.
Och på lördagen, till min stora glädje, åkte vi till Liseberg! Vi åkte det mesta, men jag storvägrade Höjdskräcken. Jag har haft alltför många mardrömmar om att jag faller och dör att jag inte ville utmana ödet. Jag stod i tryggt förvar nedanför och oroade mig som en mormor som ser sitt favoritbarnbarn balansera på broräcket medan jag såg de andra sakta hissas upp i det höga tornet varpå de störtade mot marken igen.
Vi ville inte gå hem innan vi vann en gigantisk chokladkaka så det sista vi gjorde var att testa lyckan på ett av godishjulen. Det var Alex idé, mitt beslut, Mias nummer och Andrews pengar. Alla fick ett finger med i spelet.
På hemvägen tog Alex med oss på Älgsafari i dimman och nattsolen. Vi såg hela 5 stycken älgar och Andrews långa dröm slog äntligen in!
Söndagen blev Gränna och polkagrisar med ett avslut av filmen Under solen.
Det är tråkigt att vara hemma igen.