Cykelrumspoesi

På jobbet diskuterar vi loggor och väggpoesi för att få medarbetarna att cykla mera i tjänsten. Moderna uttryck i tiden såsom bränsleförbrukning, hälsa och klimat ligger i fören. Tjänsteresor, elcyklar och videokonferenser. Ljust och fräscht. 

Och hemma i mitt cykelförråd sitter den mest arga lapp jag någonsin sett, både i verkligheten och på internet. På något distanserat sätt förstår jag ilskan. Jag både fnissar åt lappen och samtidigt tittar mig nervöst över axeln medan jag snabbt låser min cykel och springer därifrån. Jag vill inte heller träffa på varandra. Kanske något jag borde skicka till David Batra?